Som drifttekniker är jag problemlösare
Folk förväntar sig att det ska komma rent vatten i kranen, och att avloppsvattnet försvinner när man spolar. Men Caroline Kristiansson, som utbildat sig till VA- och kretsloppstekniker vid HKR, vet att det ligger mycket arbete bakom vardagens självklarheter.
Det gäller att kunna jobba med både händer och ögon, och vara en problemlösare, säger Caroline Kristiansson, som efter VA-utbildningen fick arbete som driftstekniker på Skåne Blekinge Vattentjänst i Broby.
Det strömmar och bubblar i det gråbruna vattnet nere i bassängen. 27-åriga Caroline Kristiansson doppar ner en liten apparat under den skummande ytan.
–Det är en slamhaltsmätare som jag använder för att ta prover, förklarar hon.
Sedan tre år tillbaka arbetar hon som drifttekniker på SBVT, Skåne Blekinge Vattentjänst, och utgår från reningsverket i Broby. Det är hon och hennes kollegor som tar hand om kommuninvånarnas dricksvatten och ser till att avloppsvattnet renas och kan släppas ut i åar och sjöar. Intresset för vatten har dock funnits betydligt längre än så. En av hennes föräldrar är rörinspektör, och själv har hon länge haft ett gott öga till biologi och miljöfrågor.
–Sedan upptäckte jag mest av en slump att Högskolan Kristianstad hade en tvåårig distansutbildning i VA- och kretsloppsteknik. För mig var det skönt att kunna lägga upp studierna på egen hand. Att arbetsmarknaden dessutom ser ljus ut för en drifttekniker, var förstås ett stort plus...
Under utbildningens gång fick studenterna sätta sig in i vitt skilda ämnen, som kemi, matematik och kretsloppsteknik.
–Varje kurs innehöll intressanta moment. Själv tyckte jag att hydraulik och reningsprocess var spännande.
De teoretiska bitarna varvades med studiebesök och laborationer. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) gjorde hon på Hässleholms Vatten.
–De tog ett par veckor, men sedan fick jag en aha-upplevelse, när jag lyckades koppla samman det vi lärt oss med det konkreta arbetet. Då kändes det plötsligt som att jag hade hamnat helt rätt!
Sedan hon, sommaren 2013, gick ut i arbetslivet, har hon upptäckt ännu fler fördelar med yrket. Hon har ganska fria tyglar, får vistas mycket utomhus, och varvar ensamarbete med samarbete.
–Det finns de som tror att man bara skyfflar skit, och att det luktar illa på ett reningsverk. Men det är en väldigt liten del av jobbet. Själv sysslar jag mycket med processteknik och provtagningar. Sedan blir det förstås lite adrenalin när man upptäcker en vattenläcka, eller när det blir stopp i någon pump. Det kickar igång tankeverksamheten.
Text och bild: Kerstin Weman Thornell