Uttrarna dök upp på fullsatt biosfärkonferens
Under måndagen hölls den årliga konferensen om biosfärforskning på Naturum, med särskild fokus på vad som sägs och skrivs om Kristianstad Vattenrike. Många ville träffas och lära sig mer om livet över och under ytan.
Studenten Sanne Bergman var inbjuden för att berätta om sitt examensarbete om uttrar.
I strålande novembersol tog ett sjuttiotal deltagare gångbron över Helge å, till Naturums ljusa lokaler. Här väntade ett fullmatat program, med föreläsningar om allt från blommande lava till ekosystemtjänster och gåsräkning.
Biosfärkonferensen, som anordnades för åttonde gången, har blivit populärare för varje år. Högskolan Kristianstad bidrog bland annat med professor Erland Björklund och forskare Ola Svahn, som visade hur antibiotika och läkemedel påverkar åar och sjöar i Vattenriket.
Biosfär är ett brett begrepp som egentligen täcker in allt levande på jorden och dess livsmiljö. Konferensen är ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad och Vattenriket, med syfte att sprida kunskapen om biosfärforskning.
– Det pågår mycket forskning kopplat till Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och det vill vi lyfta fram. I vårt uppdrag från UNESCO ingår att ta fram och sprida ny kunskap. Därför är det förstås roligt med så god uppslutning, säger Åsa Pearce från Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike.
Sanne Bergman, som till vardags är student på biologprogrammet vid Högskolan Kristianstad, var inbjuden för att prata om uttrar – ett djur som nästan försvann från nordöstra Skåne under 50-talet, till följd av miljögifter som DDT och PCB.
– År 2011 upptäckte man att uttern hade återvänt. I min studie har vi undersökt deras bajs för att ta reda på mer om dessa uttrar utan att störa dem i onödan.
Jakten på utterns avföring har tagit henne genom hela Vattenriket, från Torsebro i norr till Yngsjö i söder. En kladdigt och skitig uppgift? Knappast. Utterbajs är nog den mest behagliga spillningen man kan undersöka, menar Sanne Bergman. Antingen är den lite geléaktig, eller också är det en blandning av fiskben och musselskal men doft av hö och lite viol.
Genom bajset har hon lyckats identifiera tre olika individer och i de påföljande DNA-analyserna har hon jämfört och kartlagt djurens genetiska mångfald. Detta beskrivs i hennes nyligen inlämnade examensarbete med titeln Genetisk analys av utterpopulationen i Kristianstads Vattenrike biosfärområde.
– Antagligen finns fler än tre uttrar i Vattenriket, men dessa har inte blivit studerade i just den här analysen. Förhoppningsvis kan någon annan student ta över stafettpinnen och utforska utterpopulationen mer, säger Sanne Bergman.
Hon menar att uttrarna är tacksamma att titta närmare på. Inte bara för att många människor tycker att de är fina och gulliga djur, utan också för att de är goda ambassadörer för miljövård.
– Det var vi människor som gjorde så att utterstammen kraschade, men vi har också ansvar och möjlighet att se till att den byggs upp igen.
Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Åsa Pearce
Fullsatt – i år igen! konstaterar professor Johan Elmberg som var konferencier för Biosfär 2017.