Vanlig men ovanlig professor blir högskolans nya vicerektor

Som ny vicerektor vill Anna-Karin Edberg gärna se en tätare sammankoppling mellan utbildning, forskning och samverkan.

– Äh, jag är väldigt vanlig, konstaterar Anna-Karin Edberg med ett skratt.

Men även om högskolans nya vicerektor påstår sig vara högst ordinär vad gäller musiksmak och fritidsintressen, skymtas något annat mellan raderna: en människa med ett osedvanligt driv. Hon är just hemkommen från en skrivarvecka i Spanien där hon arbetat intensivt med revideringen av en av de fem böcker hon varit redaktör för.

Anna-Karin Edberg är professor i omvårdnad med en lång meritlista. Men att hon överhuvud taget hamnade i högskolevärlden var mest en slump. I slutet av 1980-talet arbetade hon som sjuksköterska inom äldrepsykiatrin. Vid något tillfälle blev hon tillfrågad att hjälpa till i en studie, som skulle undersöka det som då kallades ”skrikbeteende” hos personer som var i senare skedet av en demenssjukdom.

– Ett antal patienter spelades in på band och min uppgift var att sitta med hörlurar och lyssna. Men jag hörde inte bara skriken från dessa patienter, utan också hur personalen bemötte dem. Det blev verkligen en vändpunkt för mig. Det blev så tydligt, att patienten gjordes till objekt.

I den stunden insåg hon också att hon själv haft en begränsad kunskap i mötet med patienter. Tankarna ledde till vidare studier och 1999 lade hon fram en avhandling som tog avstamp i den personcentrerade vården.

– Efter disputationen ville jag egentligen återvända till kliniken, men på den tiden fanns inga kliniska tjänster för disputerade sjuksköterskor. Därför blev det i stället akademin.

De följande åren kom hennes forskning att kretsa kring olika aspekter av äldrevård. Hon kan konstatera att tyngdpunkten gradvis har förflyttats till en mer individanpassad omvårdnad, och själv har hon bidragit till detta genom flera läroböcker.

– Vi har fantastisk svensk omvårdnadsforskning, och vad är då bättre än att få förmedla detta till studenterna? frågar hon retoriskt.

Boken Omvårdnadens Grunder, där hon var redaktör, används i dag på sjuksköterskeutbildningarna runtom i landet, och den senaste antologin Omvårdnad & Äldre tilldelades Kurslitteraturprisets hederspris.

Sedan 2010 har Anna-Karin Edberg varit chef för Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan, där doktorander och forskare från högskolan samarbetar i projektform med aktörer från regionen och kommunerna.

– Vi har strävat mot det gemensamma målet att nå ut i verksamheterna och åstadkomma förändring. Det är hittills det roligaste jobbet jag haft, så det känns lite vemodigt att släppa taget.

Men nu väntar nya utmaningar. I början av sommaren fick hon frågan om hon ville ta över den nya tjänsten som vicerektor. Det som tidigare varit två tjänster, uppdelade på forskning och samverkan, kommer vid årsskiftet slås samman till en enda.

– Det känns jättespännande. I ett första skede handlar det om att lyssna in vilka förväntningar och behov som finns. En del är redan på gång, som att ge tydliga stödstrukturer till högskolans forskare.

Mer långsiktigt vill hon gärna se en tätare koppling mellan utbildning, forskning och samverkan på högskolan.

– Inget kan fungera var och en för sig, utan delarna måste bli en helhet.

Ett stort och genomgripande arbete, som kräver både energi och uthållighet. Men Anna-Karin Edberg säger sig ha nytta av stadiga fötter och en god etisk och moralisk kompass. Och så är hon förstås en samordnare, ända ut i fingertopparna. Det gör sig gällande även på hemmaplan, där det ofta handlar om att hämta och lämna barnbarn på förskolan.

– Jag gillar det. Det är verkligen ingen belastning utan bara roligt.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

Namn: Anna-Karin Edberg
Ålder: 56 år
Bor: I villa vid Immeln med äppelträd och rosor
Familj: Make, barn och barnbarn
Intressen: Att umgås med familjen. Trädgården som avkoppling och vila för själen.
Aktuell: Ny vicerektor vid Högskolan Kristianstad från och med 2018-01-01