Boken som förklarar varför vi kan äta mer ”industrimat”

Varför skäms vi över industrimat? Vad är egentligen problemet med färdigmaten? Det undersöker Andreas Håkansson, biträdande professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, i sin nya bok Det ängsliga matsamhället – Det fina med färdigmaten.

– Boken handlar alltså om mat som innan den landar på tallriken varit inne och vänt på en fabrik.* Framförallt handlar den om hur den här maten uppfattas, förklarar Andreas. Det finns ett brett gap mellan många av oss livsmedelsforskare, som tycker att storskalig livsmedelsproduktion kan lösa många av världens problem, och de högröstade kritikerna, som menar att den här maten är orsaken till allt ont i världen.

Förra våren ägnade Andreas åt att försöka förstå varför vi tycker så olika i denna fråga, och varför debatten blivit så infekterad.

– Jag började med att läsa igenom alla de hyllmeter av industrimatskritik som skrivits och försökte förstå hur dessa ofta ensidiga bilder förhöll sig till forskningen på området, berättar Andreas.

Andreas förnekar inte att det finns gott om industriellt producerade livsmedel som är ohälsosamma och miljöskadliga, men att samma sak kan sägas om det vi lagar hemma eller det vi äter på restaurang. Men samtidigt har han sett att det förekommer en hel del olyckliga förenklingar i hur storskalighet, teknik och kemi beskrivs när den kommer i kontakt med mat:

– I stort sett alla livsmedelsforskare jag pratat med klagar på att den mediala bilden av storskalig livsmedelsproduktion är felaktig, men få har vågat ta debatten, säger han.

– Bara för att maten tillverkas i stor skala blir den automatiskt inte sämre än mat du lagar hemma. Att kritisera färdigmat och pulversås kan vara så mycket mer. Det kan vara ett sätt att markera samhörighet andra, att signalera moralisk förträfflighet och klasstillhörighet eller ett verktyg för att göra en politisk markering. 

Andreas Håkansson, biträdande professor i mat- och måltidsvetenskap som ör aktuell med boken Det ängsliga matsamhället.

Färdigmat vs hemlagad

Färdigmat eller hemlagat? Mat tillverkad i industriell skala behöver inte vara sämre än den du själv kokar vid spisen från grunden. Det finns ofta både fördelar och nackdelar med det mesta. Vi låter Andreas Håkansson svara på några frågor som kan uppkomma när den tabubelagda färdigmaten kommer upp på tapeten.

Vilka är de största fördelarna med industrimaten?

– Industrin har gjort maten otroligt billig. Innan industrimatens intåg kunde många människor i Sverige inte äta sig mätta eller hade inte råd att äta så varierat som vi gör i dag.

– Industriell livsmedelsproduktion har möjliggjort berikning, vilket spelat stor roll i kampen mot bristsjukdomar. I Sverige är det kanske inte lika nödvändigt i dag som när det infördes på 1940-talet, men för andra länder är det annorlunda. WHO menar exempelvis att järnberikning skulle kunna rädda livet på många kvinnor i fattiga länder.

– Industrimaten sparar tid. Vi som inte vill ägna all vår fritid till att laga mat behöver inte det längre. Utan industrimaten hade vi inte haft en så jämställd arbetsmarknad som vi har i dag. Krav på att ”laga från grunden” och vurmen för långkok riskerar att bli en kvinnofälla, tyvärr är det fortfarande många kvinnor som känner dåligt samvete för att de inte ägnar all sin lediga tid till att laga mat. 

Kan inte industrimat skapa mer transporter när alla råvaror och halvfabrikat ska resa ytterligare några vändor mellan olika mellanhänder innan det når affärerna? Blir det inte färre transporter om bara grundråvaran transporteras så direkt till affären som möjligt?

– Mer storskalighet innebär i många fall mindre miljöbelastning. Det är svårt att tänka sig något så klimatbelastande som när storstadsbor kör bil ut på landet för att köpa i gårdsbutik, eller när gårdsbutiken kör runt till diverse butiker med sin lilla omoderna lastbil. Detta hänger tyvärr ihop med ett generellt problem. Många människor vill äta mer hållbart och hälsosamt.

– Men det är inte alltid vi konsumenter vilket av två alternativ som exempelvis ger upphov till mer miljöbelastning eller ger oss bäst chanser till ett hälsosamt liv. Många konsumenter tror att exempelvis småskaligt eller närodlat är nyttigare eller bättre för miljön. Men så är knappast fallet, det har forskats en hel del på detta och vår intuitiva uppfattning är sannolikt fel.

Är det inte viktigt att känna till hur man hanterar råvaror och använder kreativitet till att skapa mat och olika smaker?

– Personligen tycker jag det är roligt att laga mat när jag har tid, som på helgen till exempel. Givetvis ska den som så vill laga mat från råvaror. Men vi behöver inte skämmas för att vi inte gör det varje dag. Laga mat från grunden är lite som att lägga pussel: många tycker det är en finfin hobby, men det är inte huruvida vi pusslar eller ej som avgör hur det går med klimatet, och de som föredrar att lägga sin tid på annat ska inte behöva skämmas för att de avstår pusslandets fröjder.