Dinosauriefynd visar hur Skåne såg ut för 80 miljoner år sedan

Exempel på trofisk interaktion: mosasaurien Prognathodon, även kallad Dollosaurus och kunde bli åtta meter lång, biter en korthalsad plesosaurie i axeln i Kritahavet runt Kristianstad för 80 miljoner år sedan.  Bland övriga bilder ses bettet i axelbenet och tanden som gjorde det. Illustration Gabriel Ugueto

Vilka djur levde i Kritahavet, närmare bestämt Kristianstadsbassängen, för 80 miljoner år sedan? Hur såg näringskedjan ut och hur interagerade de med varandra? Och framför allt, hur såg miljön och omgivningarna ut för 80 miljoner år sedan? Det är frågor som Högskolan Kristianstads nytillträdde universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik, Elisabeth Einarsson, funderat över.

När hon var åtta år föddes intresset för dinosaurier och paleontologi och på skärtorsdag disputerar hon på sin avhandling Paleomiljö, paleoekologi och paleobiogeografi över Kristianstadsbassängens fauna från sen Kritaperiod (campan), med tillämpningar för undervisning i naturvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet.

– Mitt grepp har varit att se på helheten i stället för enstaka arter. Hur såg hela ekosystemet ut i Kristianstadsområdet under sen krita? Syftet var att kartlägga detta vilket jag gör i min avhandling genom tio artiklar, förklarar Elisabeth, som alltså är paleontolog och men även utbildad gymnasielärare.

När alla fynd pusslas samman uppträder bilden av ett helt ekosystem med exempel på hur trofiska interaktioner, det vill säga förloppen i näringskedjan, kunde se ut. Bland annat kan fossil från en plesiosaurie och en mosasaurie berätta en historia.

– Vi hittade ett överarmsben från en korthalsad plesiosaurie med ett tydligt bitmärke och efter att ha testat olika tänder fann vi att det är denna tand från mosasaurien Prognathodon, som alltså har bitit plesiosaurien i axeln. Överarmsbenet visar tydliga tecken på att det har varit nere i magen och utsatts för magsyra, berättar Elisabeth, som påpekar att dessa två inte var dinosaurier utan stora marina reptiler.

Resultat av trofisk interaktion: Ett överarmsben från en korthalsad plesiosaurie med bitmärke. Efter att ha testat olika tänder fann Elisabeth att det är en mosasaurie som har bitit plesiosaurien i axeln. Överarmsbenet visar tydliga tecken på att ha varit nere i magen och utsatts för magsyra.

Dinosaurien Leptoceratops gracilis som påminner om de ceratopsider som levde på öarna och halvöarna i Kristianstadsområdets skärgård under campan. Illustration: Gabriel Ugueto

Kristianstadsområdet en barnkammare

I konkretioner, kalk som klumpat ihop sig, också från Åsen, har Elisabeth hittat klor från spökräkan Protocallianassa faujasi. Där har hon även hittat musselskal från ostron som ligger i ”skalbankar”. Eftersom där inte fanns några stora stenar som ostronen kunde fästa vid har de i stället vuxit fast i barrträd efter att de knäckts och spolats ut i till havs.

– Åsen låg väldigt nära en flodmynning så via den spolades det ut en massa vedrester, så på så sätt har vi kunnat beskriva hur miljön såg ut vid Åsen, förklarar Elisabeth.

– Vi hittar väldigt många unga individer av  marina reptiler vid Åsen, fortsätter hon. Speciellt en viss typ av mosasaurie och även plesiosaurier, vilket vi tolkar som att det kan ha varit ett slags barnkammare där, som fungerat som ett skydd för de mindre och yngre marina reptilerna innan de simmade ut i det större och djupare Kritahavet.

Vid utgrävningarna på Åsen fick Elisabeth och hennes kollegor fram olika lager och proverna visar hur faunan förändrades. Från början fanns där ett flodplan och sedan kom det in vatten och blev djupare och djupare.

– Detta ser vi bland annat på belemniterna (bläckfiskarna) och ostronen, konstaterar Elisabeth. Från början dominerade ostronen som trivs i lite grundare vatten och senare dominerade bläckfiskarna som trivdes på lite djupare vatten.

Dinosaurien Australovenator wintonensis är en megaraptor som har använts som jämförelsematerial vid beskrivning av de köttätande (theropod) dinosaurierna från Kristianstadsbassängen. Kristianstadsområdets megaraptor har ännu inget namn. Illustration: Gabriel Ugueto

Ben från rovdinosaurien megaraptor

Dinosaurierna levde på land (där vissa utvecklades till fåglar) till skillnad från de marina reptilerna i havet, och självklart finns flera fynd även från den landlevande faunan. Under utgrävningarna har flera fossil från Leptoceratops dykt upp. Ett ben från en köttätande megaraptor är ett annat.

– Det liknar skenbenet från rovdinosaurien Australovenator winsonensis väldigt mycket, berättar Elisabeth. Spännande är också vårt nya fynd av ornitopoden som påminner om Parkosaurus. Samtliga dinosaurier som levde i Kristianstadsområdet var ganska små, och blev inte mer än ungefär tre meter långa från nos till svanstipp, som en liten häst ungefär.

Dinosauriesand från förskola startade nytt projekt

Elisabeths nya avhandling handlar inte bara om dinosaurier och marina reptiler. Andra halvan av avhandlingen innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. Idén till den didaktiska delen av avhandlingen föddes efter att en förskola hört av sig med ett fynd från sin sandlåda: 80 miljoner år gamla hajtänder, men även sjöborretaggar och armfotingar.*

– Fossil och dinosaurier är tacksamma ingångar till naturvetenskap. Men jag saknade tidsperspektivstänkandet i läroplanen, vilket jag tror behövs för att diskutera frågor som klimatförändringar och hållbar utveckling på en rimlig nivå. Jorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig hela tiden.

Elisabeth är själv utbildad lärare och kunde inte låta bli att utveckla förslag på olika övningar, gjorda i samtal med lärare för att följa läroplanen.

– Till exempel kan barnen illustrera näringskedjan med hjälp av en lek där de är bläckfiskar, fiskar, svanödlor och mosasaurier som levde i detta hav och åt upp varandra. Jag träffade förskolan ett tjugotal gånger och vi var ute och testade dessa övningar både på förskolans utegård och på Ivö Klack. Barnen var överlyckliga varje gång de kom dit.

* Många sandlådor i Kristianstads kommun har visat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet och inte sällan fossil från denna period.

Palaeoenvironments, palaeoecology and palaeobiogeography of Late Cretaceous (Campanian) faunas from the Kristianstad Basin, southern Sweden, with applications for science education

Text: Fabian Rimfors
Foto: Thomas Ottosson och Stefan Einarsson
Illustrationer: Gabriel Ugueto (får endast användas i samband med presentation av och information om denna avhandling)

Geologisk karta över Kristianstadsbassängen med utgrävningsplatserna Ignaberga, Ullstorp, Ivö Klack och Åsen.

Elisabeth Einarsson, paleontolog och universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad disputerar med sin avhandling vid Lunds universitet på skärtorsdagen.

Dinosaurien Parkosaurus som påminner om de ornithopoder som levde i Kristianstadsområdet under campan. Illustration: Gabriel Ugueto