Framtidens pensionärer ställer krav på digitalisering

Paul Davidsson, e-strateg inom Hörby kommun, är en av talarna under konferensen om e-hälsa.

Digitala nycklar. Automatisk läkemedelsdosering. Inkontinensskydd försedda med sensorer. För en del låter det kanske som science fiction, men i Hörby kommun är det redan verklighet.

– Vi bestämde oss för att vara lite modiga. Inte tassa försiktigt, utan ta några steg och se och lära av eventuella misstag, säger kommunens e-strateg Paul Davidsson.

På torsdag håller Forskningsplattformen för hälsa i samverkan en konferens om e-hälsa och åldrande där Paul Davidsson inleder med att berätta om arbetet.

– E-hälsa kan egentligen innefatta en mängd olika saker, men jag har tagit fasta på Socialstyrelsens definition om att hälsa är det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. Och E:et innebär att man tar hjälp av den digitala tekniken för att främja detta.

Analogt blir digitalt

När Paul Davidsson påbörjade sitt arbete förra sommaren fanns en vilja och en ambition inom kommunen att satsa på ny teknik inom vård- och omsorg. En av de första insatserna var att gå över från analoga trygghetslarm till digitala. Nästa steg blev att byta ut hemtjänstens traditionella nycklar mot digitala sådana. Nästan 500 brukare har numera digitala lås på sina dörrar.

– Personalen var nog lite skeptisk till en början, men de flesta visste vilket bök det är med nyckelhantering. I dag säger de spontant att det är fantastiskt smidigt att kunna låsa upp dörrarna med en smartphone.

Även läkemedelsskåpen har utrustats med digitala lås så att personalen lättare ska kunna spåra vem som plockar ut medicinerna. Den nya tekniken bidrar också till att de äldre på ett av boende kan sova bättre om natten sedan infört inkontinensskydd med digitala sensorer.

Paul Davidsson betonar dock att tekniken inte är tänkt att helt ersätta de personliga mötena.

– Man använder teknik där det passar, och fysiska möten där detta lämpar sig bättre.  I vissa fall behövs ju personlig kontakt, medan andra kanske kan få bättre socialt utbyte via Skype i en halvtimme.

Även om hans organisation kommit förhållandevis långt i tillämpningen av e-hälsa, menar Paul Davidsson att de stora förändringarna fortfarande ligger framför oss.

– Det finns ingen ände på detta. Vi kommer att leva med digitaliseringen resten av livet. Tekniken utvecklas, samtidigt som antalet äldre blir allt fler. Blivande pensionärerna och deras anhöriga kommer att ställa krav, så då är det bra att försöka ligga ett steg före.

Albert Westergren, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad och forskningschef för Forskningsplattformen hälsa i samverkan.

Konferensen där vetenskaperna möter varandra

Albert Westergren, professor i omvårdnad vig Högskolan Kristianstad och forskningschef för Forskningsplattformen hälsa i samverkan, är en av dem som står bakom konferensen om e-hälsa och åldrande. Han håller med om att teknikutvecklingen inom e-hälsa kommer att eskalera de kommande åren.

– Från vårt håll vill vi lyfta fram den samverkan vi har mellan datavetenskap, hälsovetenskap och digital design. Det har under många år såtts många små frön av initiativ, och min gissning är att dessa kommer att slå rot allt eftersom.

Tanken med konferensen är att sprida kunskap som är relevant ute i verksamheterna – men också att belysa vilka risker som finns. Det är nämligen inte helt lätt att navigera rätt i det enorma utbudet, menar Albert Westergren.

– Frågor som kan dyka upp på såväl ledningsnivå som bland personal är: Vart ska man vända sig? Vad ska man tänka på? Hur ska man få de olika systemen att interagera? Det gäller att hålla sig kritisk, och lyfta fram både för- och nackdelar – och det är något vi vill göra under konferensen.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell