Högskolans nya kontor i Bryssel och EU:s hjärta
Sedan september har Högskolan Kristianstad tillsammans med övriga lärosäten i Lärosäten Syd en representant och ett kontor i Bryssel. Detta är det första svenska rena lärosäteskontoret i EU:s huvudstad, där etableringen ska öka lärosätenas profil, bevaka och påverka EU-policy och ge tätare internationella partnerskap. Rickard Eksten är vår representant och bemannar kontoret som invigs officiellt i morgon.
Du har arbetat i Bryssel i 12 år. Har du hunnit landa i din nya roll?
– Ja, det tycker jag. Mina första månader har jag fokuserat på att besöka och introducera mig vid de sex lärosätena som jag representerar. Ett utbrett nätverk i Bryssel har jag sedan tidigare och jag har mötts av väldigt stor nyfikenhet från europeiska kollegor kring våra lärosäten och vår samverkansmodell.
Vilka områden är dina specialiteter och var tror du att ditt största fokus kommer att hamna?
– Från mitt tidigare arbete i Bryssel har jag framför allt arbetat med miljö- och klimatfrågor ur ett europeiskt policy- och programperspektiv. Till exempel har jag tidigare arbetat med skotska universitet för att främja deras deltagande i EU-program. Hållbarhetsfrågor stämmer väl överens med Högskolan Kristianstads profil och forskningsfokus.
– Inom arbetsgruppen för Lärosäten Syds Brysselsatsning har vi valt ut två prioriterade områden som jag särskilt kommer att fokusera på, och som är av relevans för alla lärosäten: hälsoinnovation och hållbar stadsutveckling/smarta städer.
Hur kommer vi på Högskolan Kristianstad att märka att vi har en man som bevakar våra intressen i Bryssel?
– Min roll ska framför allt ses som ett komplement till det forskningsstöd som finns vid de olika lärosätena. Utöver att bevaka utvecklingen av EU-policy för forskning och innovation och de nya EU-programmen så kommer jag också att försöka hitta nya arenor för forskare, till exempel som talare och experter vid event i Bryssel.
– Det finns också möjligheter att organisera event i Bryssel för att profilera lärosäten och forskning inom ett visst område. Till exempel organiserade Krinova nyligen ett seminarium i Bryssel om innovation i den sydsvenska livsmedelssektorn, tillsammans med Region Skånes Brysselkontor och Kommunförbundet Skåne.
Vilka av Högskolan Kristianstads forskningsområden tror du har bäst chanser att få fördelar genom vårt nya kontor och din närvaro?
– Jag tror att särskilt forskningen knuten till livsmedel, hälsa och vatten kan hitta möjligheter i EU:s ramprogram för forskning och innovation. I de tematiska innovationsnätverk där vi deltar i Bryssel finns det dessutom arbetsgrupper inom just dessa områden, för att underlätta att hitta partners inför samarbetsprojekt.
Vad tror du Högskolan Kristianstad har störst chans att bidra med i EU:s hjärta?
– Mer och mer av EU:s forskningspolitik och -program rör sig mot tvärvetenskaplighet och samverkan mellan samhällsaktörer. Konkurrensen är stor så det gäller att prioritera de områden där man har ett unikt erbjudande. Det är också viktigt att formulera vilken del av ett större samarbetsprojekt man tror sig bäst kunna bidra med. Denna tydlighet gör det enklare att hitta partner.
Har du något planerat besök till Kristianstad?
– Jag besöker regelbundet Skåne och lärosätena, ungefär en gång i månaden. Jag är framför allt i Lund och Malmö, men det blir åtminstone ett besök per termin också vid Kristianstad och de andra mindre lärosätena.
Text: Fabian Rimfors