Läsforskaren: Väck fantasin och fördjupa läsningen
Synen på läsning och litteratur måste förändras. Det menar den amerikanska forskaren Judith A Langer, ett av de stora dragplåstren på HKR:s årliga läskonferens, som hölls i torsdags förra veckan. Själv önskar hon att varje människa ska finna sin egen hemliga trädgård.
Judith A Langer har bland annat skrivit klassikern Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse som gett inspiration åt lektor Mary Ingemansson i hennes forskning om lärande genom skönlitteratur.
För en tid sedan, när Judith A Langer satt på sin terrass på fjärde våningen i New York, upptäckte hon en slingerväxt som tagit sig upp genom golvet. När hon kikade ner mellan springorna, såg hon att växten hade sitt ursprung från grannarna inunder, en japansk familj.
– Det kändes som om min fantasi slog följe med blomstjälken och att jag upptäckte ett hemligt rum där nere.
Det påminde om barndomens favoritbok Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett. I denna berättas om en speciell nyckel, som går till en gömd oas där man odlar sin egen fantasi och sina egna tankar.
Berättelsen har följt henne upp i vuxen ålder och har också gjort avtryck i hennes forskning. Sedan 1980-talet har Judith A Langer varit en litteraturens och läsningens förkämpe. Hennes teorier om "Envisionment building", litterär förståelse och informationsförståelse, är numera spridda över hela världen och används flitigt inom såväl internationell literacyforskning som i lärarutbildningarna. Tankarna om djupläsning har bland annat varit en av byggstenarna i det svenska projektet Läslyftet.
– Här i Sverige finns goda förutsättningar, eftersom ni har en lång tradition av historieberättande som ni kan vara stolta över, konstaterar hon.
Men skönlitteratur och berättande kan och bör användas brett i skolan, i undervisningen av alla ämnen och inte bara i svenska och svenska som andra språk.
– Ta till exempel en lektion i fysik. Om man ska prata om värme eller friktion, så kan man utgå från berättelser som handlar om detta och ge barnen möjlighet att använda de historier de själva har med sig hemifrån. På samma sätt kan en SO-lektion ta avstamp i berättelser som länder och styrelseskick.
Under många år har litteraturen, som skolämne, blivit styvmoderligt behandlad. Matematik och naturvetenskap har länge ansetts stå högre i rang.
– Men för att skapa djupare förståelse behöver vi dra nytta av dem allihop. Jag tror att uppfattningen om litteratur och läsande kommer att förändras, måste förändras. Framöver skapas nya jobb på arbetsmarknaden som kräver kreativitet. Det bästa sättet att väcka fantasin är att använda oss av berättelserna.
I vissa läger har hon mött skepsis. Hur ska det gå med provresultaten om barnen sitter och berättar sagor på lektionerna? Men då kan hon ge lugnande besked: Flera studier har visat att denna typ av undervisning, som använder litteratur i alla ämnen, faktiskt ger eleverna djupare förståelse och i förlängningen också bättre studieresultat.
På senare år har hennes teorier fått stöd av flera andra vetenskapliga studier inom närliggande forskningsfält, som påvisat läsningens positiva inverkan på hjärnans aktivitet.
– Det där har jag egentligen beskrivit i åratal genom min forskning, men nu får det äntligen bekräftelse från annat håll. Det gör mig mer optimistisk än på länge.
Judith A Langer har bland annat skrivit klassikern Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse som gett inspiration åt lektor Mary Ingemansson i hennes forskning om lärande genom skönlitteratur.
Text och foto: Kerstin Weman