Ny avhandling i historia: ”Ett tvärvetenskapligt pionjärarbete”
Vårt sätt att förmedla historia präglas alltid av vår samtid. Därför förändras historien hela tiden. Det menar Helén Persson, som på torsdag lägger fram sin doktorsavhandling på temat kunskapsutveckling.
Under de senaste sex åren har Helén Persson plöjt en mängd styrdokument och lärobokstexter om den franska revolutionen. Hon konstaterar att bilden av denna händelse, och dess betydelse, har skiftat under det senaste seklet men också i stora stycken förblivit oförändrad.
På förmiddagen tisdagen den 14 juli 1789 tågade en uppretad folkmassa till Bastiljen i centrala Paris. Det gamla fängelset stormades, och upproret gav bränsle åt det som skulle bli den franska revolutionen.
Detta är en del av historien - ett faktum som inte kan ändras. Historia, däremot, är det vi gör med historien. Hur vi värderar den, hur vi berättar om den. Och historien och historieämnet är långt ifrån statiska.
– Varje gång vi talar om historien lägger vi in perspektiv och tolkningar från vår egen kontext. Olika tider ger olika tolkningar, säger Helén Persson, doktorand i historia och universitetsadjunkt vid avdelningen för utbildningsvetenskap på Högskolan Kristianstad.
Historia i futurum
På förmiddagen torsdagen den 1 november 2018 presenterar hon sin avhandling, som fått titeln Historia i futurum. Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012. Omslaget är talande: den traditionella och symboltyngda franska trikoloren, vikt till en flyktig papperssvala.
Sedan hon själv började arbeta som gymnasielärare i svenska och historia, har hennes elever ibland velat få besked om vad som krävs för att få högt betyg i dessa ämnen. Hon har därför själv haft anledning att fundera över begreppet kunskapsutveckling, och vad vi betraktar som relevant kunskap.
– I avhandlingen har jag velat utforska hur man kan tänka kring detta. Det har varit ett tvärvetenskapligt pionjärarbete och jag har ofta gått fram i obruten mark.
Helén Persson har tagit avstamp i franska revolutionen – ett omvälvande skede i historien som alla skolbarn hört talas om. I sin genomgång av läroplaner och styrdokument visar hon hur eleverna fått delvis olika bilder av denna händelse, beroende på vilket årtionde de suttit i skolbänken. Samtidigt har mycket i lärobokstexterna förblivit sig likt, oberoende av styrdokumentens förändrade formuleringar om historieämnet, dess mål och innehåll.
Eleverna i folkskolan anno 1919 fick sig en rejäl dos faktakunskap till livs. Stor vikt lades vid att bli en god samhällsmedborgare. Framåt 1950-talet försökte man förmedla en mer balanserad bild, där man snarare tog avstånd från bland annat nationalismen. Ett decennium senare kom empati och solidaritet med andra människor i blickfånget – även med dem i det förflutna. Under 1980-talet, då Helén Persson själv gick i skolan, hade historia som skolämne nästan blivit utsuddat. Demokrati var däremot ett begrepp som gärna lyftes fram. På 1990-talet kom begreppet historiemedvetande in i kursplanen för historia, ett av de begrepp som Helén Persson utgår från i avhandlingen.
– Framöver kan jag tänka mig att vi återvänder till en mer berättande historia, säger Helén Persson.
På torsdag är det dags att presentera nästan sex års forskning. Men det betyder inte att hon sätter punkt för tankegångarna. Tvärtom; hon vill fortsätta att utforska kunskapsutvecklingen med historiska glasögon. Och gärna också laborera med begrepp som distans och närhet.
– Det är så lätt att fastna i det kronologiska tänkesättet. Men det skulle vara intressant att utveckla ett nytt läromedel som istället utgår från vissa begrepp. Ta till exempel demokrati, och låt oss undersöka vad vi vet om detta i nuet. Därefter kan vi gå bakåt i tiden och söka dess ursprung. Det hade varit spännande.
Vad? Helén Persson disputerar med doktorsavhandlingen Historia i futurum: progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012
Var? Hörsalen på Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12 i Lund
När? Den 1 november klockan 10.15 till 12.00
Text: Kerstin Weman Thornell