Texten väger tyngst vid bedömning av digitala skolarbeten
I läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och vuxenutbildningen poängteras numera behovet av digital kompetens. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Det visar forskning vid Högskolan Kristianstad och Göteborgs universitet.
Petra Magnusson forskar om multimodalitet i undervisning sedan flera år.
Kommunikation blir allt mer multimodal, bland annat beroende på att vi med hjälp av digital teknik kan kommunicera med såväl bilder, symboler, filmklipp och ljud som med skriven och talad text.
– Att kunna läsa och skriva är fortsatt viktigt men meningsskapande sker även med exempelvis bilder och ljud. Det är nödvändigt att förhålla sig till det även i formella utbildningssammanhang med tanke på dagens medielandskap, säger Petra Magnusson som forskar om multimodalitet i undervisning sedan flera år.
Hur multimodalt meningsskapande värderas i skolsammanhang beror på regelverk som läroplaner, men även på traditioner bland lärare i olika skolämnen.
– För att kunna förstå och kanske även kunna förklara de aktiviteter som lärare och elever utför i klassrummet behöver strukturella faktorer som ämnesbeskrivningar och styrdokument tas med i analysen. De faktorerna påverkar aktiviteterna och vad som erkänns som kunskap och lärande. Både undervisningens upplägg och uppgiftsformuleringarna kan bidra eller försvåra för eleverna att uttrycka sig multimodalt, säger Petra Magnusson.
Hon har, tillsammans med Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet, undersökt ett undervisningsupplägg där elever i en gymnasieklass arbetade med poesi och undersökte hur poesi definierats historiskt samt vem som skrivit poesi, om vad och för vem. Klassen fick också i uppgift att skapa multimodal poesi.
”Generellt om undervisning kan man säga att å ena sidan så uppmanas eleverna att skapa texter där bilder, tal och musik samspelar. Å andra sidan så värderas det talade och skrivna ordet högre i bedömningen av de multimodala texterna.”
Läraren i klassen hade för avsikt att undervisa om multimodalitet och uppmuntrade eleverna att skapa dikter där många olika uttryckssätt fanns med. Det avspeglade sig också i elevuppgiften eftersom den formulerades utan att specificera vilket uttryckssätt som skulle användas: "Skapa dikter! Vad vill du uttrycka? Kan du uttrycka det på olika sätt?". Forskarna har gjort en övergripande analys av vilka uttryckssätt som eleverna valde att arbeta med.
– Generellt om undervisning kan man säga att å ena sidan så uppmanas eleverna att skapa texter där bilder, tal och musik samspelar. Å andra sidan så värderas det talade och skrivna ordet högre i bedömningen av de multimodala texterna, säger Anna-Lena Godhe.
Utifrån flera studier drar de båda forskarna slutsatsen att de kompetenser som läraren behöver för att arbeta med multimodalt meningsskapande genomgående är betydligt bredare än de som erfordras då elever uttrycker sig verbalt.
– Språklärare har i dag en djup kunskap när det gäller det verbala språket men ofta bara en generell förståelse då det gäller andra uttryckssätt, vilket gör att det blir svårare att förstå och uttrycka kvalitativa aspekter när det gäller exempelvis bilder och ljud, säger Petra Magnusson.
Hon och Anna-Lena Godhe argumenterar för att skolämnen behöver inkludera och värdesätta multimodalt meningsskapande. Detta för att elever ska kunna göra medvetna val som samhällsmedborgare och kunna förhålla sig kritiska även till information uttryckt med exempelvis bilder. För att uppnå detta på lång sikt behövs även förändringar i styrdokumenten för högre utbildning och därmed förbättringar vad gäller lärarstudenternas kompetens.
Multimodality in language education - Exploring the boundaries of digital texts
Kontakt
Petra Magnusson
Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad
044-250 33 53
petra.magnusson@hkr.se
Anna-Lena Godhe
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
0725-32 50 13
anna-lena.godhe@gu.se