De gör lärarna trygga med tekniken
Tekniken utvecklas i rasande fart och lärarna förväntas hänga med i svängarna. Då kan det kännas tryggt att ha någon vid sin sida som kan ge hjälp och uppmuntran. För många lärare har högskolans IKT-pedagoger, Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, varit ett oumbärligt stöd längs vägen.
Förr fick de många frågor om ren teknik, men numera ligger tyngdpunkten snarare på det pedagogiska, menar IKT-pedagogerna Dan Wirdefalk och Åsa Kronkvist.
”Det hörs om du ler”, står det med stora bokstäver på en vattenkaraff. Den finns inom räckhåll för dem som behöver fukta strupen inför en tagning i högskolans inspelningsstudio.
– Många som kommer hit för första gången är lite nervösa, och blir då alldeles för allvarliga. Det hörs på rösten, säger Åsa Kronkvist.
Hon och kollegan Dan Wirdefalk navigerar rutinerat bland sladdar och mikrofoner, och är också vana vid att ge instruktioner och uppmuntran till de lärare som spelar in föreläsningar för sina nätbaserade kurser.
– Många ursäktar sig att de inte är så duktiga på teknik. Men vi försöker avdramatisera det hela. Läraren är ju specialist på sitt område, och det är det viktiga, säger Dan Wirdefalk.
Efter ett tag brukar spänningen släppa, berättar de. Tekniken är inte så främmande och farlig som de trott, och många lärare återkommer gärna för att göra fler inspelningar.
Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk är IKT-pedagoger och till deras uppgifter hör att underlätta för högskolans lärare att använda tekniken som verktyg i undervisningen.
Genom åren har de sett hur digitaliseringen fått allt större plats i både lärares och studenters vardag. Åsa Kronkvist, som kom till högskolan 1998, minns hur hon med varliga händer demonstrerade den nyinköpta digitalkameran.
– Det gick ett sus genom gruppen när bilden jag just tagit poppade upp på skärmen.
I dag kan man le åt hennes beskrivning, när betydligt mer avancerade kameror numera finns i var mans ficka.
– Men de senaste årens snabba teknikutveckling gör också att man blir ödmjuk. Visst har det skett stora förändringar, men mycket ligger fortfarande framför oss, konstaterar de.
En milstolpe i resan från analogt till digitalt var 2008, när man slog ihop olika typer av lärarstöd och bildade Läranderesurscentrum. Något år senare anställdes Dan Wirdefalk, som hade en bakgrund som hemsidekonstruktör.
Då användes den digitala plattformen främst för nätbaserad undervisning, men så småningom började allt fler lärare dra nytta av den även för undervisningen på campus.
– Det var en rätt mjuk övergång. Det fanns aldrig något uttalat krav, utan lärarna insåg själva att det var ett praktiskt verktyg i undervisningen. Det är betydligt enklare att exempelvis få in studenternas rapporter den vägen, än att be femtio studenter skicka dem per mejl, säger Åsa Kronkvist.
Desto tuffare blev utmaningen för ett år sedan, då den tidigare och invanda plattformen skulle bytas ut mot nuvarande Canvas. Mycket av det material lärarna byggt upp var svårt att föra över i sin helhet.
– Ju mer insatta de var i det gamla systemet, desto krångligare var det att byta. Så det blev en hel del frustration, när de insåg att de behövde plocka över fil för fil. Men nu flyter det på väldigt bra, menar Dan Wirdefalk.
Populära även på andra lärosäten
För att underlätta övergången har IKT-pedagogerna arrangerat workshops och onlineutbildningar. De har också upprättat ett digert uppslagsverk på nätet, där läraren kan ta del av instruktionsfilmer och följa en steg-för-stegvisning i text och bilder. Och om de inte hittar svaret kan de vända sig till helpdesken.
– Vi har många härliga och engagerade lärare. Riktiga eldsjälar som vill göra väldig mycket. Vi vill att de ska känna sig trygga, och inte ska behöva kämpa med tekniskt strul, säger Dan Wirdefalk.
Deras tydliga och genomarbetade instruktioner har blivit populära även utanför högskolan. Flera andra lärosäten har börjat använda materialet, såsom Malmö universitet, Chalmers och Karolinska institutet.
– Det är förstås jätteroligt. Vi har lagt oerhört mycket tid på detta, så det känns bra att skattepengarna kommer till nytta på flera håll, säger Åsa Kronkvist.
Själv liknar hon deras arbete vid att äta en elefant; strategin har helt enkelt varit att ta en liten bit i taget. Men på frågan om elefanten inte snart är uppäten, nu när lärarna blir alltmer hemstadda i tekniken, skakar hon på huvudet.
– Nej, egentligen är det tvärtom. Vi får bara mer och mer förfrågningar, så vi måste nästan lägga band på oss själva, säger Åsa Kronkvist.
För tillfället är hon i färd med att utveckla material som lärarna kan förmedla till sina studenter, vars syfte är att underlätta arbetet med IT-relaterade uppgifter.
– Det är lätt att tro att studenterna redan kan all teknik. Och visst; de flesta vet hur man filmar på mobiltelefon, men behöver sedan hjälp med intervjua, redigera, publicera … Vår förhoppning är att lärarna ska kunna använda dessa instruktioner i sina kurser.
Dan Wirdefalk håller just på att inrätta en bättre och mer funktionell inspelningsstudio på andra våningen i hus 7, dit ännu fler lärare kan komma och göra premiär bakom micken.
Text och foto: Kerstin Weman Thornell
Ett par gånger i veckan kommer lärare till studion för att göra inspelningar. IKT-pedagogerna finns nära till hands när de behöver hjälp.