Klimakteriekunskap - en fråga om folkhälsa

– Detta är inte bara ett litet och unikt problem, utan något som berör en stor del av befolkningen. Det är en fråga om folkhälsa, säger Pernilla Ny, lektor och ansvarig för kursen "Friskt aktivt åldrande – klimakteriekunskap, hälsa och psykiskt välbefinnande hos kvinnor".

I veckan drar distanskursen Friskt aktivt åldrande igång. Den fullständiga titeln är betydligt längre, men kursen brukar oftast kallas för, kort och gott, Klimakteriekursen. Det är nämligen just detta den handlar om – den period som kvinnor går igenom i samband med att mensen upphör.

Under vårterminen ska de trettio kursdeltagarna - främst barnmorskor, men också gynekologer och kanske en och annan kurator eller sjukgymnast - lära sig mer om vad som egentligen händer i kroppen under klimakteriet.

– Detta är ett helt normalt skeende i livet, som alla kvinnor går igenom. Tre fjärdedelar av dem upplever någon form av känningar. Det kan vara allt från svettningar, vallningar och påverkad sexlust till sömnproblem, vilket kan leda till nedstämdhet, förklarar kursansvariga Pernilla Ny.

Trots de djupgående konsekvenserna har ämnet ofta blivit förbisett. Eller, som en av deltagarna påpekade: När män har problem kopplade till åldrande, exempelvis med kolesterolen, så sätter man genast in åtgärder. Kvinnor å sin sida, förväntas fortsätta lida i det tysta - trots att man med ganska små resurser faktiskt kan göra stor skillnad.

– Ibland kan det räcka med ett halvtimmeslångt samtal, där man lyssnar och reder ut kvinnans behov. En del behöver få bekräftelse på att de inte håller på att bli galna. Att det finns hjälp att få.

Yoga, motion eller akupunktur kan lindra besvären. Torra slemhinnor kan avhjälpas med receptfria läkemedel. Ytterligare andra patienter kan behöva slussas vidare för att få hormonbehandling.

– Det finns så oerhört mycket som faktiskt kan underlätta och förändra tillvaron för så många kvinnor.

Pernilla Ny är själv barnmorska, men kan inte minnas att klimakteriet omnämndes under hennes egen utbildning. Och när hon drog igång distanskursen under våren 2015 hade aldrig något liknande gjorts vid de svenska lärosätena. Att ämnet dittills fått en så undanskymd plats kan hänga samman med den västerländska synen på ungdom och åldrande, menar hon.

– Det finns en djupt rotad föreställning om att vi helst ska se unga och läckra ut hela livet. Det leder till att menopausen och klimakteriet lätt kan bli något negativt och rentav ångestfyllt. För vi vill ju inte bli påminda om den kommande ålderdomen.

I kursen ligger tyngdpunkten tvärtemot på en positiv och hälsosam livsstil. Genom att få stöd och hjälp kan kvinnan gå stärkt genom denna period, och klimakteriet kan därmed betraktas som en mer naturlig del av livet.

Detta tankesätt börjar slå rot, både inom vården och bland kvinnor i allmänhet. I höstas gick programserien "Klimakteriet – det ska hända dig med" i SVT och nyligen startade både Klimakteriepodden och Klimakterieportalen på nätet. Själv har Pernilla Ny ställt upp på intervjuer i både tidningar och radio.

– Nu händer det saker hela tiden! Och ökad kunskap och medvetenhet gör också att allt fler kvinnor börjar efterfråga adekvat vård.

Kursen, som nu är inne på sin femte omgång, bidrar till att barnmorskor och gynekologer runtom i landet kan ge stöd och råd. Men fler insatser kommer att behövas, menar Pernilla Ny.

– Om tio år har klimakteriet verkligen kommit upp på tapeten. Skamstämpel kommer att vara helt borttvättad, och kvinnor kommer att kräva att bli bemötta med den kompetens som de har rätt till. 

Text och bild: Kerstin Weman Thornell