Månadens publikation: Livskvalitet i balans med arbete och fritid

– Vår artikel belyser kvinnor anställda inom vård-, stöd- och omsorgssektorn och deras upplevelser och erfarenheter av en arbetsplatsbaserad intervention inriktat på livspussel och hälsa. Interventionen som kvinnorna deltog i var BELE-programmet (Balance in Everyday Life Empowerment program), ett program som utvecklades under mitt doktorandprojekt, berättar Madelaine Agostis, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap och redaktör för den prisade artikeln.

– BELE-programmet är ett gruppbaserat program som grundar sig i folkhälsovetenskap och arbetsterapi, fortsätter Madelaine. Det innefattar elva sessioner à två timmar under en sexmånadersperiod, där yrkesarbete och privatliv lyfts fram i relation till balans i vardagen och hälsa. Programmet kartlägger vardagen och tidsanvändning, samtidigt som det diskuterar diskutera samhällsstrukturer, normer och vikten av en god arbetsmiljö och hemmiljö.  

– Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde att interventionen gav utrymme till viktig reflektionstid som bidrog till ökad medvetenhet och kunskap kring hur vardagen var strukturerad, och hur den kunde omstruktureras vid behov, säger Åsa Bringsén, universitetslektor i folkhälsovetenskap.

– Resultatet visar även deltagarnas upplevelser av en ojämlik arbetsfördelning, framför allt i hemmet, och motstånd mot en förändring för en mer jämlik fritid. Resultatet tyder på att ökad kunskap, stöd och medvetenhet främjande känslan av egenmakt och förmågan att stå upp för sig själv, sina behov och önskningar, förklarar Madelaine.

– Flertalet av kvinnorna kände sig stärkta i att göra förändringar både i privatliv och arbetsliv för att på olika sätt ge utrymme för mer tid till återhämtning, livsstilsförändringar och större livsförändringar. De genomförda förändringarna upplevdes för flertalet att främja deras välmående och hälsa, berättar Ann-Christin Janlöv, biträdande professor i omvårdnad.

Vad hoppas ni att detta ska bidra till?     

– Vi hoppas att artikeln bidrar till att uppmärksamma hur BELE-programmet eller liknade program kan vara en pusselbit i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatser. BELE-programmet lyfter fram kvinnors hälsa från ett helhetsperspektiv, där både arbete och privatliv inkluderas, men även samhälls- och individuella faktorer diskuteras för att bidra till förståelse och kunskap kring hälsa.  BELE-programmet är tänkt att användas som en del i ett strategiskt hälsoarbete, men det är nyutvecklat och behöver ytterligare forskning, poängterar Madelaine.

Vilka är ni och vilka är era forskningsbakgrunder?

– Jag har nyligen disputerat i folkhälsovetenskap och innan anställningen på Högskolan Kristianstad arbetade jag inom den kommunala sektorn, både som chef för en förebyggande enhet och projektledare för olika förebyggande och hälsofrämjande projekt. Inriktningen på min doktorsavhandling är baserad på det behov som jag upplevde fanns inom den kommunala sektorn och på en efterfrågan av forskning inom området, berättar Madelaine Agosti.

– Ingemar Andersson har nyligen gått i pension men har tidigare arbetat många år på Högskolan Kristianstad som biträdande professor i folkhälsovetenskap. Ingemar arbetade som läkare innan sin anställning på högskolan och hans forskning handlade om patienter med smärta. Hans senare forskning har till största del handlat om arbete och hälsa med en salutogen ansats där han varit handledare för ett flertal doktorander inom det folkhälsovetenskapliga området.

– Och jag är lektor i folkhälsovetenskap. Min forskning fokuserar på arbete och hälsa, fysisk aktivitet, idrott och hälsa samt utseende, kroppsuppfattning och hälsa. Det mesta av min forskning har en salutogen ansats, bedrivs verksamhetsnära i form av aktionsforskning och inkluderar förändringsarbete med fokus på resurser för hälsa, så kallad hälsopromotion. Den arbetsrelaterade forskningen har bedrivits med ett medarbetarfokus, huvudsakligen i verksamheter inom Hälso- och sjukvården och vård- och omsorg, berättar Åsa.

– I mitt arbete som biträdande professor i omvårdnad har forskningsfokus varit och är vård- och omsorg av äldre, psykiatrisk vård/omvårdnad och social service, psykisk hälsa och ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, samarbete inom verksamheter och samverkan mellan verksamheter såsom kommun och region samt även förbättringsarbete, berättar Ann-Christin.