Ny bok ska väcka diskussioner om hem- och konsumentkunskap

I hem- och konsumentkunskapsbranschen är detta stort, konstaterar Karin Höijer, som är redaktör för den nya boken Didaktik för hem- och konsumentkunskap.

En diskpropp som ligger i vasken och sköljs över av rinnande vatten. Detta pryder framsidan på den alldeles nya boken Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Redaktör Karin Höijer är nöjd med omslagsbilden.

– Förlaget föreslog först en klassisk matlagningsbild. Men det är ju just denna uppfattning vi vill luckra upp; att hem- och konsumentkunskap enbart handlar om matlagning.

Diskproppen och vattnet kan symbolisera så mycket mer, menar hon. Vattenförbrukning, miljö, ekonomi … aspekter som i allra högsta grad är relevanta för hem- och konsumentkunskap anno 2019.

– Bilden med det bubblande vattnet kan dessutom föra tankarna till champagne – och det passar ju också rätt bra i sammanhanget, säger hon med ett leende.

Boksläppet är väl värt att fira. Något liknande har nämligen aldrig publicerats på den svenska marknaden; en bok som tar ett samlat grepp om de didaktiska aspekterna av ämnet hem- och konsumentkunskap.

Redan under sin egen utbildning kände Karin Höijer att hon saknade didaktisk litteratur om just hem- och konsumentkunskap. Hon och kurskamraterna var antingen hänvisade till böcker skrivna på något annat språk eller till litteratur som utgick från andra ämnen.

För några år sedan, när hon blev universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, började hon fundera på att själv skriva en bok. Men det är föst nu, sex år senare, som hon och medredaktören Karin Hjälmeskog har samlat in tillräcklig mycket forskning.

Ämnet har blivit mer globalt

Bokens utgångspunkt är en rad didaktiska frågor, som ”vad”, ”varför”, ”hur” och ”var”. Ledtrådar och inspiration till svaren kan hittas i påföljande kapitel, där tio forskare bidrar med sina hjärtefrågor. De skriver om bland annat matkultur, matsäkerhet, den fysiska platsen, receptförståelse och bedömning och betygsättning.

Fram träder ett skolämne som gått igenom stora förändringar. I 1919 års undervisningsplan slog man fast att syftet var att ”väcka aktning och håg för husligt arbete” bland flickorna i folkskolan. Vid 1960-talets början öppnades ämnet för alla elever i grundskolan, men grundbulten var alltjämt matlagning med utgångspunkt i det egna hushållet.

Karin Höijer minns själv hemkunskapslektionerna under hennes egen högstadietid på 1980-talet.

– Det kretsade främst kring att laga mat, och handlade mycket om att göra antingen rätt eller fel.

I dag är ämnet betydligt mer komplext och undersökande, då eleverna övas i att förstå konsekvenserna av sina egna val.

– Visst lagar de fortfarande mat, men huvudsyftet är inte att eleverna ska vara mätta när de går från lektionen, utan snarare att de fått undervisning så att de som vuxna kan bli kritiska konsumenter.

Numera handlar det inte heller om det lilla hushållet, utan blicken har lyfts upp på mer samhällelig och global nivå. Därmed tar man upp bredare frågeställningar kring hälsa, ekonomi och miljö.

Även om ämnet förändrats, så har omgivningen inte riktigt hängt med i svängarna. Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne och behandlas fortfarande styvmoderligt i skolorna, ifråga om lokaler, schemaläggning och gruppstorlekar.

– Därför är det extra viktigt att forskningen visar vägen. Boken ska stärka både lärare och studenter, och ge dem redskap att reflektera över undervisningen, säger Karin Höijer.

För visst hoppas hon att boken kan användas inom lärarutbildningarna. Men också att den hittar fram till den enskilda läraren som arbetat många år i yrket, och som saknat kollegor att bolla frågor och idéer med.

– Många hem- och konsumentkunskapslärare runtom i landet är ganska ensamma på sina skolor. Förhoppningsvis kan boken hjälpa till att bilda nätverk och diskussionsgrupper. När de öppnar boken, så hoppas jag att de ska tänka: Äntligen!

Text och foto: Kerstin Weman Thornell