Studie mot mobbing och värktabletter
Månadens publikation för maj månad handlar om mobbing i skolan och användningen av värktabletter. Tusentals isländska barn har deltagit i studien och forskarnas förhoppning är att den ska stärka det förebyggande arbetet mot mobbing och främja ett tryggare klimat i såväl skolor som på arbetsplatser.
Vad handlar er publikation om?
– Artikeln handlar om mobbing och användandet av smärtstillande läkemedel bland barn. Över 11 000 skolbarn på Island i åldrarna 11–15 år har fått besvara frågor om mobbning och om de ofta känner smärta i form av huvudvärk, ont i mage, rygg, nacke eller skuldror, berättar Pernilla Garmy, biträdande professor vid Högskolan Kristianstad.
– De har även fått uppge hur ofta de använder sig av smärtstillande läkemedel, som exempelvis paracetamol (Alvedon, Panodil) eller ibumetin (Ipren). De barn som uppgav att de blivit mobbade rapporterade också mer smärta än andra barn. Det som också framkommer i studien är att de barn som mobbas använder smärtstillande läkemedel i högre utsträckning än andra barn med smärtor, förklarar Erika Hansson, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad.
– Jag har träffat så många barn som kommit till mig som skolsköterska och bett om värktabletter, fortsätter Pernilla. Att använda smärtstillande läkemedel kan i många fall vara en adekvat åtgärd mot smärta. Men om orsaken till smärtan och användningen av läkemedel är mobbing, är det så klart mobbingen som vi skolsköterskor ska förhindra, och inte bara erbjuda värktabletter.
Vad hoppas ni att den ska bidra till?
– Vi hoppas att studien kan stärka det förebyggande arbetet för att motverka mobbing, och i stället främja ett vänligt och tryggt klimat i såväl skolor som på arbetsplatser. Mobbing är vanligt förekommande bland både barn och vuxna, men forskning visar att det går att förebygga. Vår studie visar på vilka allvarliga konsekvenser mobbing kan ha. Inte bara orsakar det ett psykiskt lidande, det har också ett samband med fysisk smärta och en ökad läkemedelsanvändning, konstaterar Pernilla.
– Att bli utsatt för upprepade kränkningar i skolmiljön är oacceptabelt och ändå händer det dagligen, påpekar Erika. För att skydda utsatta barn måste man arbeta mer långsiktigt, systematiskt och mer evidensbaserat med förebyggande åtgärder.
Vilka är ni och vilka är era forskningsbakgrunder?
– Jag har en bakgrund som skolsköterska och disputerade 2016 med en avhandling om hur depressiva symtom kan förebyggas med hjälp av skolbaserade insatser. Min forskning har fokus på psykisk hälsa, sömn, medievanor och livsstil hos barn och ungdomar, berättar Pernilla.
– Och jag har en bakgrund som gymnasielärare, säger Erika. 2017 disputerade jag i psykologi och i min avhandling studerade jag gränslandet mellan ätstörningar och sunda matvanor hos ungdomar, och även ätstörningar i relation till känslohantering, depressioner och självkänsla.
– Sedan har vi två islänningar från Islands universitet som medförfattare också, påpekar Pernilla: professor Guðrún Kristjánsdóttir som har en bakgrund som barnsjuksköterska, och sociologiprofessor Rúnar Vilhjálmsson, båda vid fakulteten för omvårdnad.