Generöst bidrag till landskapsvetarnas projekt
Ett pärlband av våtmarker, som blottlägger balansen mellan skog och vatten. Förslaget är skapat av studenter på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Länsstyrelsen tilldelar nu projektet drygt hundratusen kronor.
Studenternas förslag föll Länsstyrelsen i smaken. Nu har våtmarksprojektet, utformat av landskapsvetarna Ida Johannesson, Emil Johansson, Ebba Gyllenhak och Elvira Seeberg, beviljats 103 000 kronor i bidrag.
– Som landskapsvetare läser vi om världen, från istid till nutid. Men om vi själva vill vara med att forma framtiden, så måste man vara medveten om de ekonomiska förutsättningar och juridiska ramar som styr, säger studenten Ebba Gyllenhak, och får medhåll från sina kurskamrater.
I höstas, under andra året på Landskapsvetarprogrammet, läste de kursen Styrmedel i landskapet. En av utmaningarna var att skapa ett projektförslag och utforma en ansökan som skulle kunna skickas till en passande finansiär.
De fyra kurskamraterna Ebba Gyllenhak, Emil Johansson, Elvira Seeberg och Ida Johannesson bestämde sig för att gå samman och utforma ett förslag. Till en början fick studenterna ett löst uppslag från Skogsstyrelsen att utgå från. I detta fall handlade det om Ryssby Naturbruksgymnasium i Ljungby kommun som ville skapa en så kallad vattenförsörjningsplan inför framtida klimatförändringar. Studenterna fick också information om bidragsgivare som tidigare gett anslag till natur- och kulturvård.
– Vi hade sedan väldigt fria tyglar att utforma ett projekt och en ansökan. Och det är verkligen nyttigt att få pröva sina kunskaper i praktiken. Ju mer man själv får göra, desto mer lär man sig, konstaterar Elvira Seeberg.
Genom sin utbildning har studenterna blivit varse om vattnets betydelse, i form av dämningar, diken och våtmarker, för landskapets fortlevnad och välmående. Gruppen bestämde sig för att ta avstamp i det så kallade vattendirektivet, som är den gemensamma EU-lagstiftningen för miljöarbetet som berör sjöar, vattendrag och grundvatten. Detta anses rymma de hårdaste bestämmelserna, vilket var viktigt, då studenterna ville täcka in alla miljömål i projektbeskrivningen.
Efter många kontakter och utkastade krokar började projektet så småningom ta form. HKR-studenternas förslag är att upprätta en så kallad demoskog på uppåt 20 hektar, där man också anlägger ett pärlband av våtmarker. Tanken är att de blivande skogsägarna, som utbildas vid Ryssby Naturbruksgymnasium, här ska kunna undersöka den optimala avvägningen mellan skog och vatten. På så vis kan man bedöma hur mycket produktiv skog man har råd med om man ska följa vattendirektivet.
Gediget arbete bakom det stora bidraget
Studenterna beskriver arbetet som två steg framåt och ett tillbaka.
– Vi kom med drömmarna, de kom med verkligheten. Det blev en del krockar, men det var också givande, säger Ebba Gyllenhak.
– Ja, under arbetets gång har det blivit tydligt att biologer och markägare har olika positioner. Som landskapsvetare befinner vi oss någonstans däremellan. Vi har lärt oss att lyssna och förstå och har också möjlighet att skapa dialog, säger Ida Johannesson.
Utifrån detta har gruppen formulerat frågor, vävt ihop en plan, angett bestämda platser och aktörer och räknat ut en kostnad. Ansökan skickades in till Länsstyrelsen i november, inom ramen för LONA (Lokala Naturvårdssatsningar). Nyligen kom beskedet: projektet har beviljats den summa på 103 000 kronor de ansökt om.
De blev förstås glada, men egentligen inte så överraskade; de visste att deras ansökan täckte in det som krävdes. Det hör dock inte till vanligheterna, att ett studentgenererat projekt beviljas ett så generöst bidrag, konstaterar Joachim Regnell, studenternas lärare på kursen.
– Men det blir ett konkret kvitto på att vår utbildning verkligen är anpassad för arbetslivet. Studenterna får en duvning i projektledning, och vet hur det går till att söka anslag.
Dessa kunskaper blir också en tillgång för framtida arbetsgivare, menar han. Att kommunernas tjänstemän har förmåga att söka och få externa medel är avgörande för ett framgångsrikt miljöarbete.
Enligt studenternas inlämnade projektplan ska nu en ekolog och en limnolog ta över stafettpinnen och tillsammans med eleverna på Naturbruksgymnasiet genomföra en så kallad fältinventering. På så sätt kan man utröna placering och utsträckning av de planerade våtmarkerna.
– Även om vi nu har lämnat över projektet, så vore det förstås intressant att följa upp det framöver och se hur det går, säger Elvira Seeberg.
Men de är också övertygade om att de själva, som framtida landskapsvetare, kommer att sätta tänderna i andra projekt.
– Då kommer vi helt klart att ha nytta av det vi lärt oss under kursen, menar Emil Johansson.
Kurskamraten Ebba Gyllenhak håller med:
– Med denna utbildning får vi verktygen att förändra saker. Det har varit ett helt fantastiskt upplägg.
Text och foto: Kerstin Weman Thornell