Månadens publikation: bättre behandling med effektivare antibiotikaanalyser
I medierna kan vi läsa allt oftare om hur antibiotikaresistensen ökar i samhället och att det blir allt svårare att behandla infektioner som tidigare kunde botas med en antibiotikakur. Det blir allt viktigare att behandla med adekvat antibiotika och vid blodförgiftning, så kallad sepsis, är det extra viktigt. I månadens artikel presenterar författarna en metod som leder till snabbare antibiotikaresistensanalys, vilket är av avgörande betydelse för patienters behandling och överlevnad vid snabba sjukdomsförlopp.
Två tredjedelar av författartrion bakom månadens publikation: Lina Axelsson, doktorand i biomedicinsk laboratorievetenskap och Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi.
Vad handlar er publikation om?
– Vår publikation handlar om att optimera olika parametrar för att få en snabbare antibiotikaresistensbestämning av bakterier isolerade vid kliniska laboratorier, berättar Lina Axelsson som är legitimerad biomedicinsk analytiker och universitetsadjunkt, och som håller på att doktorera i laboratoriemedicin.
– Detta är en delstudie i ett större forskningsprojekt där vi också tittar på hur vanligt det är med multiresistenta bakterier i vattensystem, som Helge Å. I de studierna letar vi efter en speciell typ av resistens, så kallad ESBL (Extended Spectrum Betalakatamas) som är den multiresistensform som ökar allra mest och som är vanlig också utanför sjukhuset, förklarar Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi och även hon legitimerad biomedicinsk analytiker.
Vad hoppas ni att den ska bidra till?
– Vi hoppas att den kan bidra till att fler patienter med sepsis (blodförgiftning) får korrekt antibiotika i ett tidigare skede. Detta kan leda till snabbare och effektivare antibiotikabehandling och det kan vara av livsavgörande betydelse för patienten om det är en allvarlig infektion som sepsis, påpekar Lina.
Vilka är ni och vilka är era forskningsbakgrunder?
– Jag är utbildad både medicinskt och naturvetenskapligt och arbetar sedan många år i gränslandet mellan medicin och akvatisk ekologi. På senare år med resistenta bakterier i miljön, men tidigare mycket med giftalger och Vibrio (inklusive Vibrio cholerae), berättar Ann-Sofi som varit biomedicinsk analytiker sedan 1980 och är professor sedan åtta år.
– Jag utvecklade denna metod på klinisk mikrobiologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, där vår medförfattare till artikeln, Bo Nilsson, doktor i medicinsk mikrobiologi. Personalen där har varit helt fantastisk under de två år jag tillbringade där, ofta med blodig panna. Den laborativa forskningen har inneburit både med- och motgångar och tar väldigt mycket längre tid än vad jag föreställde mig innan jag startade. Men jag tycker det är vansinnigt kul och utvecklande, berättar Lina som doktorerar senare i år.