Studenter räddar en sjö från att växa igen

Tydingen, en sjö i nordöstra Skåne som vuxit igen kraftigt de senaste 90 åren.

Vad gick ert projekt ut på?

– Vi skulle helt enkelt hitta lämpliga styrmedel som kunde leda uppdragsgivaren, Tydinge Kallsjöns fiskevårdsområde tillsammans med Östra Göinge kommun i detta fall, i deras strävan att rädda Tydingesjön från att växa igen. Vi riktade in oss på att hitta ekonomiska styrmedel, det vill säga att hitta bidrag som kan skjutas till i restaureringen av sjön, säger Lillemor Ekblom, en av de fem studenterna i gruppen som fick Tydingen i uppdrag.

– Vi blev tilldelade fyra olika problemområden som på olika sätt påverkar igenväxningen. Vi skulle även komma med förslag på en ansökan om ekonomiska stöd för att projektet ska få en fortsättning, påpekar Catrin Ivarsson, som precis som sina kurskamrater läser andra året på Landskapsvetarprogrammet.

”Vi fick faktiskt reda på att kommunen har skickat in LONA-ansökningar baserade på våra förslag.”

Vilka stöd arbetade ni med?

– Vi kollade upp olika alternativ för att verkligen täcka alla våra problemområden, eftersom restaureringen behöver flera vinklar att arbeta utifrån. LONA var ett stöd vi arbetade med och som inriktar sig främst på projekt som relaterar till land. LOVA är ett annat stöd som är riktat till hav och sjö, förklarar Lillemor.

– Vi undersökte vad som krävs av våra uppdragsgivare för att söka de olika bidragen, berättar Catrin, och för några dagar sedan fick vi faktiskt reda på att kommunen har skickat in LONA-ansökningar baserade på våra förslag.

Var ligger Tydingen?

– Sjön ligger i nordöstra Skåne omkring tre kilometer väster om Broby, det mesta i Östra Göinge kommun men en liten del även i Hässleholms kommun. Tydingen ingår i Helge ås huvudavrinningsområde och är 4,5 kvadratkilometer stor med ett djup på sex meter, berättar Lillemor.

Vad säger uppdragsgivarna om resultatet?

– Deras respons på resultatet har varit mycket positivt. De är nöjda med vad vi har åstadkommit men även med vårt engagemang under arbetets gång, förklarar Catrin.

– De ville gärna ha fortsatt hjälp trots att vårt uppdrag och projekt egentligen är slut, vilket vi dessvärre inte har möjlighet till nu när vår utbildning fortsätter med en ny kurs nästa vecka, påpekar Lillemor.

”Det är väldigt värdefullt att få en inblick i hur ett projekt verkställs och även få vetskap om vad man ska tänka på för att få den önskade verkan.”

Vilken nytta har ni av dessa erfarenheter när ni träder ut på arbetsmarknaden?

– Det jag framför allt tar med mig till kommande arbetslivet är ett större nätverk av kontakter, som kan komma till användning i kommande projekt. Och sedan att jag har fått en inblick i hur det kan komma se ut i arbetslivet när man har projektarbete med olika aktörer, förklarar Catrin.

– Jag känner att kursen kommer att vara till stor hjälp i framtida arbetsmoment. Det är väldigt värdefullt att få en inblick i hur ett projekt verkställs och även få vetskap om vad man ska tänka på för att få den önskade verkan, berättar Lillemor.

Hur har samarbetet och handledningen fungerat i ljuset av pandemin?

– Trots svårigheter att träffas personligen så tycker jag att samarbetet och handledningen har funkat bra på distans. Genom flera olika webbverktyg kändes det nästan som att vi arbetar sida vid sida, menar Lillemor.

– Precis som allt annat runtomkring oss har detta också påverkats. Vi har som sagt fått köra det mesta digitalt, både samarbetet, handledningen, samt den slutliga redovisningen för uppdragsgivaren. Men anpassningen har inte hindrat oss från ett gott samarbete och resultat, anser Catrin. Vi har ändå sett ljuset i mörkret!

Text: Fabian Rimfors
Foto: Privat

Ett av studenternas förslag mot igenväxning är störning av vass inom de inringade områdena.

Landskapsvetarstudenten Lillemor Ekblom sitter med budgetfilen för projektet hemma vid skrivbordet, centrum för studierna sedan pandemin bröt ut.