"Jag utmanas och utvecklas varje dag"
André Folkestad ville ha ett arbete där han gjorde en insats för samhället, och sökte sig fram bland både utbildningar och jobb. Ända tills han, som lärarvikarie, mötte ett gäng åttaåringar i klassrummet. Då insåg han att han kunde sluta leta och börja plugga till grundlärare.
Som nyutexaminerad grundlärare för de yngre barnen hamnade André Folkestad på Västerskolan i Knislinge. "Jag trivs jättebra. Det kändes verkligen rätt redan från början."
André Folkestad samlar på guldstunder. En av dem inträffade idag, då han läste Robinson Crusoe för sina andraklassare, och sedan lät dem skriva egna historier om den obebodda ön mitt i havet.
– Det blev helt fantastiska berättelser. Barnen var så engagerade, så det blev en riktigt bra lektion, säger han.
"Jag ångrar inte mitt yrkesval en sekund."
Sedan höstterminens start är André Folkestad grundlärare på Västerskolan i Knislinge, och nu har han och barnen börjat lära känna varandra. Såhär ett par månader in på terminen vet han att han hamnat helt rätt.
– Jag ångrar inte mitt yrkesval en sekund, säger 26-åringen.
Ändå hade han, under uppväxten i Broby, inga som helst planer på att bli lärare. Istället drömde han om att bli polis, brandman eller sjuksköterska. Ett yrke där han ”fick göra något för samhället”.
"Det klaffade direkt. Detta var verkligen ett meningsfullt jobb, jag kände hur jag utmanades och utvecklades varje dag."
Efter studenten sökte han sig så småningom till Högskolan Kristianstad. Han påbörjade utbildningar till både sjuksköterska och mellanstadielärare, men hoppade av ganska snart och började istället arbeta inom industrin.
– Såhär i efterhand förstår jag att jag inte var redo att plugga så snart efter studenten.
Men så, av en händelse, blev han tillfrågad av en skola att rycka in som lärarvikarie i årskurs två under några månader. André Folkestad klev in i klassrummet – och kände sig genast som hemma.
– Det klaffade direkt. Detta var verkligen ett meningsfullt jobb, jag kände hur jag utmanades och utvecklades varje dag. Det täta samarbetet med kollegorna var också till stor hjälp.
André Folkestad fick därmed ny motivation att söka sig till grundlärarutbildningen, men denna gång med inriktning mot barn i förskoleklass och årskurs ett till tre. Nu hade han betydligt mer driv och lust att ägna sig åt studierna.
– Självklart var vissa perioder tuffare än andra. Men jag tycker att vi fick bra stöd från lärarna. Så fort man hade en fråga eller fundering så var det bara att höra av sig till dem.
Han tycker själv att han hade nytta av sin erfarenhet från skolvärlden. Under lektioner och diskussioner kunde han relatera till situationer som inträffat under hans halvår som lärarvikarie.
– Samtidigt fick jag förstås också en del aha-upplevelser när jag tog del av lärarnas kunskap och åsikter.
"På praktiken försökte jag också se till att hålla så många lektioner som möjligt. För det är det allra bästa man kan göra; att testa och lära sig på plats."
Även om han uppskattade föreläsningar och seminarier, var de återkommande perioderna med verksamhetsförlagd utbildning, VFU en favorit.
– Det var detta jag såg fram emot. Jag hamnade på bra skolor och hade väldigt duktiga handledare. På praktiken försökte jag också se till att hålla så många lektioner som möjligt. För det är det allra bästa man kan göra; att testa och lära sig på plats.
Sista året tillbringades dock till stor del hemma vid datorn, till följd av covid-restriktioner. Även om detta fungerade bra, längtade han intensivt till examen i våras, då han äntligen skulle få komma ut på riktigt.
– Jag var rejält taggad.
"För den som vill ha ett utmanande jobb där man själv utvecklas precis varje dag, och dessutom påverkar samhället till det bättre – då tycker jag verkligen att man ska satsa på att bli grundlärare."
En bit in på sommaren visade det sig att Västerskolan i Knislinge, där han tillbringat en av sina VFU-perioder, hade en ledig tjänst. Han sökte och fick napp. I augusti mötte han, för första gången, sin nya klass – ett gäng förväntansfulla åttaåringar.
– Det var såklart jättenervöst, och jag hade planerat allt in i minsta detalj för att vara förberedd.
Han blev väl mottagen av både barn och kollegor. Nu har det nya blivit vardag och rutin – även om man som lärare ständigt måste vara beredd på att ändra planerna.
– Att vara lärare på lågstadiet handlar verkligen om att vara problemlösare. Det allra viktigaste är att försöka möta varje elev på hans eller hennes nivå, utifrån barnets behov, erfarenhet och förutsättningar.
Den stora utmaningen är att få tiden att räcka till. André Folkestad beskriver det som ett jobb som aldrig tar slut.
– Jag hade kunnat jobba till midnatt fem dagar i veckan…
Sedan finns det saker som ger den där välbehövliga extra energikicken. Som de där fina stunderna som dyker upp under dagen.
– För den som vill ha ett utmanande jobb där man själv utvecklas precis varje dag, och dessutom påverkar samhället till det bättre – då tycker jag verkligen att man ska satsa på att bli grundlärare, säger han.
Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Hannah Nilsson