Ljusmiljö och mående kartläggs i nytt projekt
Rätt ljus på rätt plats. Det är ett av huvudbudskapen i forskningsprojektet Perceptuella mått för ljusdesign. Men ljusförhållanden handlar inte bara om lux och watt, utan bör också beskrivas utifrån våra olika sinnen. Högskolan Kristianstads professor Karin Wendin står för de sensoriska analyserna.
Flera faktorer påverkar oss: placering av ljuskällan, ljusfärg, ljustemperatur, bländning och kontrast mellan ljus och mörker. Vi vet en del om detta, men det behövs mer kunskap, menar Karin Wendin som bland annat arbetar med ljusdesign och välbefinnande.
En antik taklampa sprider sitt sken över Karin Wendins kontorsrum hemma i villan utanför Helsingborg. Skrivbordet är placerat vid fönstret, vilket ger dagsljus, och från läslampan kommer arbetsljus. Lamporna över bokhyllan bidrar med ett diskret bakgrundsljus i rummet.
– Jag är ganska noggrann med belysningen. Det är viktigt att ha rätt ljus på rätt plats, säger Karin Wendin, till vardags professor i mat- och måltidsvetenskap på Högskolan Kristianstad.
Under det senaste decenniet har vi börjat se vår omvärld i nytt ljus. Framför allt har de tidigare glödlamporna bytts ut mot mer energieffektiv LED-belysning. Men samtidigt som den tekniska utvecklingen gått framåt, och lett till stora energibesparingar, är kunskapen kring hur människor upplever ljuset desto mer bristfällig.
– Vi vet alla att vi påverkas av ljuset. Tänk dig gamla tiders sjukhus med stora kalla och kliniskt upplysta korridorer. Och jämför detta med ett mysigt vardagsrum med punktbelysning. Visst är det skillnad!
”Egentligen är steget inte så långt mellan att beskriva livsmedel och att beskriva ljusförhållanden utifrån sinnena.”
De medicinska reaktionerna är visserligen väl belagda. Ett dämpat ljus gör så att pupillerna förstoras, samtidigt som sömnhormon utsöndras i kroppen. Men forskningen sträcker sig inte mycket längre än så. Man har inte i någon större utsträckning gått djupare i hur ljusförhållandena faktiskt påverkar varken våra sinnen eller sinnelaget.
Karin Wendin är kemist i botten och har ett mångårigt intresse för sinnesfysiologi. När hon arbetade på statliga RISE, Sveriges forskningsinstitut, byggde hon bland annat upp ett multisensoriskt laboratorium där man utförde sensoriska analyser av livsmedel med hjälp av alla våra sinnen. Hon har dock främst ägnat sig åt sensorisk analys av livsmedel.
– Jag kan mycket om våra sinnen. Och egentligen är steget inte så långt mellan att beskriva livsmedel och att beskriva ljusförhållanden utifrån sinnena.
Nu medverkar hon i projektet Perceptuella mått för ljusdesign, som drivs av en forskare på Konstfack tillsammans med RISE och Högskolan Kristianstad. Själv kommer hon att vara ansvarig för sensoriska analyser.
”Medarbetarna har fått migrän och diffusa sjukdomssymptom och blivit sjukskrivna till följd av felaktig ljusmiljö.”
Framöver ska en rad workshopar, intervjuer och diskussioner i fokusgrupper ge information om hur människor faktiskt upplever olika ljusförhållanden. Upplevelserna kan sättas in i skalor som graderar faktorer som ljust och mörkt, distinkt och diffust, jämt och flimrande.
– Det handlar om att kombinera tekniska mätdata med vår kunskap om sinnena. Målet med projektet är att skapa ett interaktivt verktyg som byggare, arkitekter, designers och inköpare kan använda för att skapa de mest optimala ljusförhållandena.
Intresset för projektet är stort, både i Sverige och utomlands. Folk från stora företag har hört av sig och uttryckt sin uppskattning, ljusdesigners har redan efterfrågat resultaten.
– Jag har pratat med byggare som varit med om att riva ut hela kontor, där den bakomliggande anledning varit att ljuset inte funkat. Medarbetarna har fått migrän och diffusa sjukdomssymptom och blivit sjukskrivna till följd av felaktig ljusmiljö.
Genom att ta fram nya mått för ljusdesign hoppas Karin Wendin och forskarkollegorna också att diskussionen om energieffektivitet kan få nya infallsvinklar.
– Även om man anser att belysningen blivit mer energieffektiv, tekniskt sett, så kan den ha stora brister i visuell kvalitet, vilket påverkar mottagarens välbefinnande. I så fall kan detta snarare betraktas som ineffektiv energianvändning.
Även om forskningen i första hand är inriktad på ljusförhållandena på större arbetsplatser, kan resultaten också komma hemkonsumenter till godo. I slutändan kan fler människor därmed må bättre i skenet av projektets forskningsresultat.
Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Privat