Näsby ska växa och bli klimatsmart - forskarna ska lösa den svåra ekvationen
Kristianstad behöver växa samtidigt som koldioxidutsläppen behöver minska. Ett nytt EU-projekt ska lösa båda dessa frågor, vilka annars är svåra att kombinera. ”Klimatsmarta Näsby” heter projektet som nu ska minska klimatavtrycket från byggprocesser och transporter genom att involvera de som bor och arbetar i området. Koldioxidutsläpp och utveckling av Näsby står i centrum, men resultaten kommer kunna användas och vara förebild även i andra områden och städer.
Kari Rönkkö, professor i informatik, är en av de fyra forskare från Högskolan Kristianstad som medverkar i projektet.
Nya året är bara tre veckor gammalt och likaså det EU-finansierade projektet Klimatsmarta Näsby. Ett samarbetsprojekt där högskolan, kommunen och Krinova tillsammans med företag och föreningar ska försöka involvera de som bor, arbetar och vistas i stadsdelen och delområdena runtomkring. Kristianstad behöver nämligen växa, och betong, stål och annat byggmaterial är stora koldioxidkällor. Samtidigt måste Kristianstad minska sina utsläpp, och det är denna svåra kombination som nu forskarna ska försöka lösa.
– Koldioxidbelastningen i området är ju det centrala i projektet. Byggprocesser, den dagliga driften, infrastruktur och transport, baserat på de som bor, arbetar och vistas inom området, tillför koldioxid till atmosfären. Vi ska nu försöka designa metoder för hur vi kan öppna upp arbetet med samhällsplaneringen för att skapa nya former av medborgarengagemang, förklarar Kari Rönkkö, professor i informatik vid Högskolan Kristianstad.
– Medborgare behöver kunna skapa sig egna bilder och förståelser baserat på samma data som beslutsfattare utgår från, fortsätter Kari. Utifrån ett designperspektiv försöker vi svara på frågan hur data tillsammans med lokala mönster, fenomen, känslor, engagemang, förhoppningar, drömmar och drivkrafter hos medborgare kan utgöra drivkraft för klimatsmart samhällsutveckling.
”Detta ger nya typer av data som i dag inte finns tillgängligt om medborgarna, vilket möjliggör riktade insatser och ökat medborgarengagemang.”
Kari är involverad i projektet utifrån designerperspektivet, vid sin sida har han tre kollegor från högskolan, Michael Johansson, Daniela Argento och Özgün Imre, varav de två sistnämnda ska arbeta med styrningsperspektivet. Tillsammans ska forskarna skapa en mer nyanserad bild av invånarna i Näsby.
– Detta ger nya typer av data som i dag inte finns tillgängligt om medborgarna, vilket möjliggör riktade insatser och ökat medborgarengagemang, påpekar Kari. För att kunna samarbeta med medborgarna och alla inblandade intressenter kommer vi att börja med en nulägesanalys. Därefter kommer vi att följa upp data över hela projekttiden samt också genomföra löpande konsekvensanalyser ur ett styrningsperspektiv.
För att nå ut till invånarna i Näsby kommer projektet att använda ett öppet utställningsbaserat format för att löpande kommunicera hinder och möjligheter ihop med de resultat som uppnås. I en serie workshopar kommer sedan olika hypoteser och förslag att prövas med utvalda intressenter och aktörer, så som boende, de som arbetar där, och de som är på tillfälligt besök, företag, kommun och föreningsliv. Utifrån detta utvecklas och testas ett urval av designförslag.
Meningen med projektet är att det ska bidra till att göra Näsby och Kristianstad till föregångare inom klimatsmart samhällsutveckling. I takt med att miljön blir bättre ska värdet och statusen för området öka.
– På detta sätt vill vi visa vilka möjligheter som finns och fånga upp vad medborgarna själva vill. Det är så vi kan trigga dem att bli delaktiga i en transparent klimatförändringsprocess som i det långa loppet ökar medborgarengagemanget för en hållbar utveckling av vårt gemensamma samhälle, säger Kari Rönkkö som ser fram emot att jobba med projektet.
Text: Fabian Rimfors
Foto: Kerstin Weman Thornell
Illustration: Kristianstads kommun