Rätt och fel i debatten om Citycampus
I en debattartikel i dagens Kristianstadsbladet reder rektor Håkan Pihl ut tio vanliga fel och missuppfattningar i debatten om Citycampus.
Rätt och fel om Citycampus
Så här i början av det nya året vill jag skicka ett tack och en hälsning till alla som engagerar sig i debatten om högskolans flytt till ett nytt campus. Debatten böljade intensivt under förra året och det välkomnar jag, men tyvärr återkommer en del felaktigheter och missuppfattningar – raderna nedan försöker reda ut tio vanliga fel i debatten.
- "Högskolan kan utvecklas bra i nuvarande lokaler"
Fel. Dagens lokaler är inte utformade för högskolans verksamhet, en stor del av de ytor som högskolan idag betalar för kan inte utnyttjas effektivt. För framtiden behöver högskolan öka attraktionskraften i såväl lokalisering som lokaler. Jämför gärna med de positiva erfarenheter som andra lärosäten har och vad som har skett i städer som Malmö, Jönköping, Norrköping, Kalmar och Eskilstuna, där högskolor har etablerats centralt.
- "En flytt betalas med kommunala skattemedel, den belastar kommunens ekonomi"
Fel. Högskolan finansieras av staten med statliga skattemedel, de som betalar statlig skatt finansierar all högre utbildning i landet. Det är alltså inte kommuninvånarna som betalar för högskolan via kommunalskatten. En kommun gynnas däremot ekonomiskt av en högskola, på många sätt (kompetensförsörjning, arbetstillfällen, studenter som bosätter sig här, osv).
- "Högskolan äger sina fastigheter"
Fel. Högskolor får inte äga sina fastigheter men bestämmer själva vilken fastighetsägare de vill hyra av. På Näsby är det Akademiska hus som är fastighetsägare. Vid en flytt har högskolan tecknat ett samarbetsavtal med fastighetsägaren Intea, som bygger och äger andra högskolecampus runt om i landet.
- "Det blir dyrare att flytta till badhustomten än att stanna kvar på Näsby"
Fel. Samarbetsavtalet med Intea pekar på att högskolan får en hyreskostnad i samma nivå som om vi skulle stanna kvar och utveckla lokalerna på Näsby. För ungefär samma framtida hyreskostnad skulle alltså högskolan få bättre anpassade lokaler i ett mer attraktivt läge.
- "Ett nytt campus kommer att innebära mindre resurser till utbildning och forskning"
Fel. Eftersom hyreskostnaden inte ökar kommer inte undervisning eller forskning att drabbas. Tvärtom är ett mer attraktivt campus en del av de förutsättningar som behövs för att kunna fortsätta utveckla Högskolan Kristianstad i framtiden.
- "Galleria Boulevard är ett bättre alternativ för högskolan"
Fel. Galleria Boulevard är byggd för helt andra verksamheter. Högskolan behöver lokaler som är utformade för högskolans verksamhet. Hyran i ett nytt campus lär dessutom bli lägre eftersom man bygger rätt från början. I Gallerian får vi betala hyra för en relativt ny fastighet som måste byggas om i grunden. Läget på badhustomten skapar dessutom viktiga mervärden för högskolan.
- "Kommunen beslutar om högskolans flytt"
Fel. Högskolan är en statlig myndighet och fattar sina egna beslut. Kommunen äger badhustomten och beslutar om vem som ska få bygga på den, men det är högskolans styrelse som bestämmer var högskolan ska finnas.
- "Högskolan kan inte etablera sig på badhustomten på grund av översvämningsrisken"
Fel. Risken för översvämningar hanteras av kommunen i den planering som pågår, och det är ett gemensamt problem för alla fastigheter i de områden som berörs. Vid utformningen av ett nytt campus kan risken emellertid beaktas byggnadstekniskt och därmed kan ett nytt campus, åtminstone till en del, bidra till att hantera översvämningsrisken.
- "Ett nytt campus med 14 000 studenter och 500 medarbetare i centrum skapar kaos, trängsel, trafik- och parkeringsproblem och är inte förenligt med en hållbar utveckling"
Fel. 14 000 studenter är antalet individer som registreras på kurser under ett år. Många av dessa läser kortare kurser endast under några veckor och många studerar på distans. Antalet studenter och medarbetare som finns på campus en normal dag är alltså betydligt färre och antalet varierar. Det rör sig snarare om mellan 1000 och 3000 individer. Det antalet skapar inte kaos utan skulle ge ett välkommet tillskott till stadslivet och gynna en levande stadskärna i framtiden. Läget skulle göra att många av dagens pendlare väljer kollektivtrafik istället för bil och en ny campusbyggnad skulle bli mer effektiv ur exempelvis energisynpunkt, vilket gynnar en hållbar utveckling.
- "Högskolan skulle förstöra viktiga värden i biosfärområdet och Vattenriket."
Fel. Kristianstads bebyggelse vänder sig i stor utsträckning från de kvaliteter som förknippas med Vattenriket. Idag kan allmänheten i princip endast se och njuta av det kringliggande vattenriket från ett litet fåtal offentliga byggnader. Med ett nytt campus ökar den möjligheten. Vattenrikets kvaliteter skulle göras mer tillgängliga med ett öppet och välkomnande citycampus.
Att högskolans flyttplaner väcker sådant intresse och debatt är trevligt, och självklart kan alla ha olika åsikter om en etablering. Men jag hoppas att ni som nu vässar era pennor och laddar för nya inlägg gör det utan att upprepa de missförstånd som så ofta förekommer. Med det önskar jag alla debattglada läsare en god fortsättning på det nya året!
Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad