Fler får lära sig hur man skapar ett hållbart arbetsliv
Ska vi orka arbeta längre och längre innan vi går i pension måste arbetet bidra till att medarbetarna förblir friska. Professor Kerstin Nilsson har forskat länge kring vad som gör arbetslivet hållbart. Hennes modeller har nu börjat användas av Partsrådet som riktar sig till anställda inom den statliga sektorn.
Foto: Charles Koh/Unsplash
Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap och docent i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, har forskat om vad som skapar friska och hållbara arbetsplatser sedan början av 2000-talet.
– När jag började forska om detta var det inte så många som pratade om den demografiska förändringens betydelse för arbetslivet. Vi visste redan då när vi startade 2002 att medellivslängden ökar och att pensionsåldern därför kommer att senareläggas. Men det handlar inte bara om att folk ska orka arbeta till en högre ålder, utan också om att folk ska må bra under tiden, säger Kerstin Nilsson.
Hon har doktorerat både i folkhälsovetenskap och arbetsvetenskap och är intresserad av vad som håller oss friska på arbetet.
– Jag inriktade mig på det eftersom vi befinner oss på arbetet en väldigt stor del av våra liv. Min forskning handlar om vad det är för faktorer som medverkar till att vi kan hålla oss friska och inte enbart om hinder och problem.
Har utvecklat en särskild modell
Kerstin Nilsson har utvecklat den så kallade Swage-modellen om hållbart arbetsliv för alla åldrar (Sustainable working life for all ages). Modellen är ett verktyg för både forskare och praktiker i arbetet med att främja utvecklingen av en hållbar arbetskraft och ett hållbart arbetsliv för alla åldrars varierande förutsättningar.
Sedan tidigare används hennes forskning av till exempel Arbetsmiljöverket, Unionen och enskilda kommuner och regioner.
Nu har den även blivit tillgänglig för alla statligt anställda via det så kallade Partsrådet, Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet.
– Partsrådet har varit i kontakt med mig i flera omgångar och varit intresserade. Jag har varit där och föreläst och deltagit i olika arrangemang. Nu har de en tjänst på nätet som alla statliga organisationer kan använda så att min forskning kommer till nytta direkt ute på arbetsplatserna. Alla, från chefer och HR till facket och medarbetare, kan arbeta med Swage-modellen på arbetsplatsträffar och liknande.
Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad. Foto: Åsa Hansdotter
Ett ständigt pågående arbete
Det är viktigt att förstå att olika arbetsplatser har olika förutsättningar.
– Det handlar om vilka medarbetare man har i gruppen. Det förändras ju ständigt – någon får barn, någon blir sjuk, det kommer nyanställda. Det är ett ständigt pågående arbete att skapa en frisk arbetsplats. Det går inte att säga att ”nu har vi gjort det här, nu är det klart”.
Frågan är vad som skapar ett hållbart arbetsliv.
– Det finns ingen quickfix som alla kan göra. Swage hjälper till att analysera hur det ser ut på den egna arbetsplatsen utifrån nio olika områden. ”Vad behöver vi jobba vidare med som inte fungerar så bra här?” Men det handlar också om att se vad man faktiskt är bra på. Det är också viktigt att lyfta fram och förstärka.
Under förra året kom Kerstin Nilssons bok Attraktivt och hållbart arbetsliv på människors villkor ut. Den sammanfattar flera års forskningsarbete.
– Forskningen bygger på registerstudier där vi kartlagt vad det är för faktorer som spelar in när det gäller arbetsskador, sjukdomar och möjligheterna att fortsätta arbeta långt upp i åldrarna. Vi har också gjort intervjuer med enskilda och med fokusgrupper samt skickat ut enkäter till tusentals medarbetare i olika sektorer.
Ålder kan definieras olika
Begreppet ålder är en annan central del av hennes forskning och modell.
– Man kan definiera ålder på så många olika sätt. Kronologisk ålder är egentligen bara hur många födelsedagar man firat. Sedan har vi den biologiska åldern, det kroppsliga åldrandet som påverkas av om man haft ett tungt och stressigt arbete. Vi har social ålder som handlar om vilka normer som finns kring olika åldersgrupper och åldersdiskriminering. Och slutligen kognitiv ålder som handlar om hjärnans utveckling och att man lär sig på olika sätt i olika åldrar. Allt detta måste alla som vill skapa ett hållbart arbetsliv känna till och ta hänsyn till, säger Kerstin Nilsson.
Text: Nicklas Nordström
