Forskning om tonårssömn och incels får 9 miljoner
Kan undervisning om sömn i skolan leda till bättre sömnrutiner bland tonåringar? Och vad får vissa män att radikaliseras och söka sig till extrema miljöer där kvinnohat och ofrivilligt celibat är gemensamma nämnare? Två forskningsprojekt har fått sammanlagt närmare nio miljoner kronor för att titta närmare på problemen.
Foto: Peter Forster/Unsplash
Det första projekt ska främja tonårssömn. Tillsammans med elevhälsans personal vill forskarna se ifall undervisning om sömn i skolan kan hjälpa ungdomar att få bättre sömnrutiner. Hittills är högstadieskolor från Lund, Piteå och Kumla med i projektet, och förhoppningen är att även skolor i Kristianstad kommun kommer att ansluta.
”Vi vet ju ofta vad vi mår bra av … men det är en sak att veta och en annan sak att handla därefter.”
– Vi hoppas kunna svara på om det är en god idé att undervisa om sömn i skolan, och om det räcker med en kortare undervisning om att undvika mobil innan läggdags, eller om det krävs en längre kurs på fem veckor, med undervisning om olika delar som rör sömn och vakenhet, förklarar Pernilla Garmy, biträdande Professor i omvårdnad, som kommer att leda projektet.
Projektet Främja tonårssömn – kort och långsiktiga effekter på psykisk hälsa involverar forskare från Högskolan Kristianstad, Karolinska institutet, Karlstads universitet och Örebro universitet. Bidraget från Forte är på 3 780 000 kr för perioden 2022–2025.
– Utmaningen är att stimulera ungdomar till beteendeförändringar. Vi vet ju ofta vad vi mår bra av, exempelvis att gå lägga sig och stiga upp vid regelbundna tider och att använda digitala enheter rimligt, men det är en sak att veta och en annan sak att handla därefter, säger Pernilla Garmy.
Incels – radikaliserade män i ofrivilligt celibat som hatar kvinnor
Det andra Fortestödda forskningsprojektet handlar om att bättre förstå fenomenet ”incels”, det vill säga män som lever i ofrivilligt celibat och som befinner sig i en toxisk miljö på nätet. Tidigare forskning har visat att Sverige kan vara Incel-tätaste landet i världen. Vilka är dessa män och vad får dem att söka sig till dessa miljöer? Varifrån kommer kvinnohatet?
”Bättre kunskap ge oss större möjligheter att förhindra eller minska den här typen av radikalisering.”
– Vi ska dels ta reda på vilka psykologiska och kontextuella faktorer som relaterar till misogyna attityder. Detta ska vi göra genom en storskalig enkät riktad till svenska män, berättar Emma Renström, projektledare och biträdande professor i psykologi.
– Vidare ska vi ta reda på om uppfattade hot mot en maskulin identitet kan göra att män antar mer misogyna attityder. Detta ska vi ta reda på genom socialpsykologiska experiment.
Ämnet är både känsligt och aktuellt och kan röra upp starka känslor. Det är också ett nytt forskningsområde och en del begrepp finns ännu ingen konsensus kring, vilket forskarna menar kommer skapa en del metodologiska utmaningar.
– Min förhoppning är att vi ska få mer kunskap och bättre förståelse för vilka mekanismer som kan leda till att män söker sig till dessa extrema och toxiska miljöer där kvinnor och feminism pekas ut som bovar. Bättre kunskap ge oss större möjligheter att förhindra eller minska den här typen av radikalisering, säger Emma Renström.
Projektet Incels och manosfären – Radikalisering till misogyn extremism i Sverige är ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Uppsala universitet. Det startar i januari 2023 och pågår till december 2025 och har fått 4 995 000 kr av Forte.
Text: Fabian Rimfors
Forte: 90 miljoner till ny forskning om barns och ungas psykiska hälsa
Forte: Från incels till effekter av post-covid – 71 projekt får finansiering i öppna utlysningen