Friskolor är mer generösa i sin betygssättning än kommunala skolor
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg i stort samt bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska än kommunala gymnasieskolor. Det visar ett forskningsprojekt som nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson ägnat sig åt i tre år.
Foto: Joshua Hoehne/Unsplash
– Våra resultat visar att friskolor i genomsnitt är något mer generösa i sin betygsättning av sina elever än kommunala skolor. Och det visar vi genom att studera skillnader mellan vilket betyg eleverna fick på nationella prov och det betyg de sedan fick på kursen.
Det säger Lovisa Persson, nationalekonom och forskare vid Högskolan Kristianstad och Institutet för näringslivsforskning, IFN, i Stockholm. Tillsammans med Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har hon skrivit rapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor åt SNS.
Elever i friskolor blir uppgraderade oftare
Bakgrunden är att nästan var tredje gymnasieelev i dag går i en fristående gymnasieskola. Lovisa Persson och Karin Edmark har undersökt vad det innebär för betygsättningen av enskilda elever.
– Det är lite vanligare att elever i friskolor får ett högre betyg på kursen än de fick på det nationella provet. Elever blir alltså uppgraderade oftare i friskolor, säger Lovisa Persson.
Dessutom verkar friskoleelever generellt få ett lite högre slutbetyg än elever från kommunala gymnasieskolor.
”Vi har tittat på skillnader mellan friskolor som är vinstdrivande och icke vinstdrivande och där finner vi att de vinstdrivande friskolorna är de som driver upp resultaten mest.”
– Vi vet inte hur stor del av skillnaderna som är akademiska färdigheter som de har förvärvat, och hur stor del som består av att man har fått en lite generösare betygsättning.
Vad den generösare betygsättningen i så fall kan bero på vet inte forskarna säkert.
Men de har teorier.
– Vi har tittat på skillnader mellan friskolor som är vinstdrivande och icke vinstdrivande och där finner vi att de vinstdrivande friskolorna är de som driver upp resultaten mest. Det kan vara så – och det skulle vara i enlighet med ekonomisk teori – att man vill attrahera studenter till sin skola genom att ge högre betyg. Det är ett sätt att få ekonomi i den här typen av verksamhet, säger Lovisa Persson.
Andelen utbildade lärare spelar roll
Rapporten visar även att benägenheten att ge generösa betyg är större i friskolor med en låg andel pedagogisk utbildade lärare.
– Det spelar roll hur många utbildade lärare en skola har. Lärare med pedagogisk utbildning kan ha en bättre uppfattning om vilka standarder man ska följa vid rättning och betygssättning. Man kan också fundera på om det spelar roll att de har en starkare professionell ställning som gör att de i större utsträckning kan stå emot tryck uppifrån.
”Utrymmet att rätta generöst i matte är mindre.”
Ett intressant resultat är att elever på friskolor får bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska, men inte i matematik.
– Det stämmer bra med den rimliga utgångspunkten att lärarna kan rätta friare i svenska och engelska, men inte i matematik. Utrymmet att rätta generöst i matte är mindre, där finns det mer av rätt och fel svar.
Lovisa Persson, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad. På Institutet för Näringslivsforskning forskar hon framför allt inom programmet Tjänstesektorns ekonomi, med fokus på framtidens välfärdstjänster.
Forskningsprojektet är statligt finansierat
Lovisa Perssons och Karin Edmarks forskningsprojekt har pågått i tre år och är statligt finansierat. De har studerat alla elever som började gymnasiet under åren 2009–2013, vilket betyder att de sista eleverna gick ut skolan 2016.
Forskarna har fått kritik från Friskolornas riksförbund som hävdar att resultaten är gamla och att friskolorna vidtagit åtgärder efter 2016.
”Det kan vara rimligt att på allvar fundera på att införa central rättning av nationella prov.”
Lovisa Persson säger att åtgärder kan ha vidtagits som en följd av att tidigare forskning kommit fram till liknande resultat.
– Det finns bland annat en studie som visar att nationella prov rättas mer generöst på friskolor än på kommunala skolor. Det kom man fram till genom att skolornas rättning jämfördes med en omrättning på Skolinspektionen, säger hon.
– Om det vidtagits tillräckliga frivilliga åtgärder sedan 2016 får ny forskning visa, vi menar dock att det kan vara rimligt att på allvar fundera på att införa central rättning av nationella prov så att vi får mer tillförlitliga mått på elevers studieprestationer.
Text: Nicklas Nordström
Foto: Joel Andersson