Gränspoliser, spioner och ”den andre” – så förbättras samarbetet
Att samverka med kollegor i andra länder beskrivs som ett krav för att kunna motverka och lösa gränsöverskridande brottslighet. Samtidigt skapar internationell samverkan en rad svårigheter för poliser och gränspoliser. Bland annat hindrar brist på förtroende och misstänksamhet polisernas vilja att dela information och diskutera pågående fall, menar forskare i ny studie, som även har identifierat hur en upplevd yttre fiende kan förstärka gemenskapen.
Syftet med den etnografiska studien var tvådelat. Dels att analysera samarbetet mellan underrättelse- och operativ personal från olika gränsmyndigheter i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Dels att visa och diskutera hur polisidentiteter och förtroende mellan olika organisationer i olika länder uppstår, genom att poliser och gränsbevakare i samspel konstruerar en specifik motpart, av forskarna kallad ”den andre”.
– En intressant aspekt som upptäcktes i den här studien är att poliserna inte enbart kontrasterade sig själva mot brottslingar och kriminella grupper, utan även mot en fiende som kunde hittas bland kollegor eller ha inflytande över kollegor. Misstänksamhet hindrade gemenskapsbyggande och förtroendeskapande, och ibland även möjligheten att genomföra det dagliga arbetet, förklarar Sophia Yakhlef, universitetslektor i sociologi inriktning kriminologi vid Högskolan Kristianstad.
”Den andre” förstärkte polisernas och gränsbevakarnas band inom gruppen.
Förstärkte banden
Empiriskt material för studien samlades in under perioden när Ryssland annekterade Krim 2014–2015, i ett EU-projekt vid namn Turnstone, och ”den andre” blev därför Ryssland eller ryska spioner. Forskarna menar att moral skapas och återskapas i mötet med människor som förknippas med att vara ”fienden”, vilken är närvarande i både fysisk och osynlig form.
– ”Den andre” förstärkte polisernas och gränsbevakarnas band inom gruppen. De samarbetssekvenser vi undersökt visar att professionellas identiteter skapas och återskapas genom att kontrastera sig mot dessa kategorier, berättar Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet, som genomfört studien tillsammans med Sophia Yakhlef.
Viktigt att förstå
Forskarna presenterade sina resultat vid den åttonde upplagan av Nordic Police Research Conference. De hoppas att de analytiska begrepp som avhandlas i studien, som normupplösning, gruppmentalitet och konstruktion av en fiende, ska komma att användas på polisutbildningar i Sverige. Detta för att i nästa steg kunna förmedlas till den praktiska verksamheten inom exempelvis polis och kustbevakning.
– Det är viktigt för den praktiska verksamheten att förstå värdet av förtroendeskapande och relationskapande för att samverkan inte ska präglas av misstänksamhet och en upplevelse av att det handlar om ett ”vi mot den andre”, säger Sophia Yakhlef.
Text: Anders Runesson och Fabian Rimfors
Foto: Chris Reading/Pixabay