Gå direkt till innehåll.
Logotyp HKR
  • Trygghet och säkerhet
  • Bibliotek
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare, Greenroom
In English
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
  • Logga in
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare, Greenroom
{{ prevNode.name }}
{{ node.name }}
  • Trygghet och säkerhet
  • Bibliotek
In English
Logotyp HKR
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
Mer innehåll
{{ node.name }} {{ node.name }}
  1. HKR
  2. Nyheter
  3. Sverige sämst i klassen när förskolans motorik granskas
  1. HKR
  2. Nyheter
  3. Sverige sämst i klassen...
26 aug. 2022 /Nyhet /Forskning /Samverkan /Pressmeddelande

Sverige sämst i klassen när förskolans motorik granskas

Våra nordiska välfärdssystem liknar varandra länderna emellan. Men det ges väldigt olika förutsättningar för motorik och fysisk aktivitet i styrdokumenten för förskolan. WHO:s rekommendationer om rörelse och fysisk aktivitet, som Sverige antagit men inte lever efter, behöver in i både lagar och läroplaner. Annars riskerar åtskilliga barn att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser. Det menar forskare i en ny studie som presenteras vid den hälsofrämjande HEPA-konferensen för fysisk aktivitet i Nice nästa vecka.

Barn klättrar i träd. Foto: Annie Spratt/UnsplashDe nordiska ländernas syn på bland annat ”farlig lek” går isär. Foto: Annie Spratt/Unsplash

På onsdag och torsdag nästa vecka presenterar idrotts- och hälsoforskaren Ann-Christin Sollerhed, tillsammans med sina nordiska kollegor, en studie om vikten av rörelse och fysisk aktivitet inom barnomsorgen. Forskargruppen har studerat rörelse och fysisk aktivitet, så kallad ”movement and physical activity” (MoPA), och hur det är inskrivet i de nordiska ländernas lagar och läroplaner.

Vilka är de anmärkningsvärda skillnaderna mellan de nordiska ländernas förhållning till fysisk aktivitet för förskolebarnen?

– Likheterna som vi ser är att omsorgen av barnen ses som viktig i alla de nordiska länderna och att välfärdssystemen i stort liknar varandra. Alla länderna har dock inte lika lång barnledighet, utan barnen börjar i förskola eller barnehage i lite olika ålder. Vi ser att rörelse, motorisk förmåga och fysisk aktivitet är lågprioriterat i varierande grad i de olika länderna, och behandlas styvmoderligt på så sätt att det omnämns ganska sparsamt i lagtext och läroplaner, berättar Ann-Christin ”Lollo” Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa, som lett den nordiska studien tillsammans med Jan-Eric Ekberg från Malmö universitet.

– Det finns ändå påtagliga skillnader mellan länderna hur och var det nämns, påpekar Lollo. I lagtext omnämns rörelse för förskolebarn i Danmark, Finland och Island, medan det inte nämns alls i Sverige och Norge.

”Inget av de nordiska länderna har WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet inskrivet i läroplanen.”

Olika syn på ”farlig lek”

 

Hur ser det ut i läroplanerna?

– När det gäller läroplanerna finns något om rörelse i alla länderna. Det är tydligast framskrivet i Danmark och Finland, och till viss grad i Norge. I Islands och Sveriges läroplaner är det vagare, i synnerhet i den svenska läroplanen, där det är väldigt vagt och sparsamt. Inget av de nordiska länderna har WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet inskrivet i läroplanen, trots att alla länderna har antagit rekommendationerna, konstaterar Lollo.

Vad har länderna att lära av varandra?

– I läroplanerna beskrivs rörelse antingen som medel för att uppnå andra mål i utvecklingen, som att rörelse är bra för den kognitiva eller sociala utvecklingen. Eller så beskrivs rörelse som ett mål för sig självt, alltså att rörelse är bra för rörelse- och motorisk förmåga. I vår analys har vi tittat noggrant på hur formuleringarna gjorts och om rörelse beskrivits som medel eller mål, förklarar Lollo.

– I den svenska läroplanen är rörelse i stort endast nämnt som medel för något annat, medan rörelse i Danmarks, Finlands, och till viss del Norges, läroplaner har ett egenvärde som mål. I Danmarks och Norges läroplaner anges det också att barn ska få hålla på med ”farlig leg”, så kallad ”risky play”, för att få utveckla sin motorik. Här har Sverige något att lära.

”Den grundläggande motoriken kan ses som byggklossar för alla andra rörelser under resten av livet.”

Tre timmar om dagen – varje dag!

 

Vad borde lagstadgas och vad borde in i läroplanen?

– I lagtext måste det in att alla barn ska ha daglig fysisk aktivitet och motorisk träning i förskolan. Detta utifrån WHO:s rekommendationer. I läroplanen ska det bli tydligt och uppfodrande att det är viktigt att barn i 1–5-årsåldern får lära sig grundläggande motorik i adekvat undervisning. Barnen ska också ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet utifrån WHO:s rekommendationer om minst 180 minuter fysisk aktivitet, varav minst 60 minuter är pulshöjande aktivitet – varje dag!

Vilka är de största riskerna och konsekvenserna med att inte få in mer rörelse och fysisk aktivitet i förskola och skola?

– Förskoleåldern (1–5 år) är den mest gynnsamma perioden att utveckla grundläggande motorik i samklang med hjärnans utvecklingsfas under dessa år. Den grundläggande motoriken kan ses som byggklossar för alla andra rörelser under resten av livet. De barn som missar att utveckla sin grundförmåga under dessa år riskerar i hög grad att aldrig hinna ifatt, vilket har effekter på den fysiska aktivitetsnivån i ett livsperspektiv, förklarar Lollo.

”Dysfunktionella rörelser som lärs in och blir kemiska i vårt nerv-muskelsystem är svåra att arbeta bort i ett senare skede i livet.”

Hur långt ifrån är vi i dag, och vad krävs, för att förskollärare och lärare ska få barnen att röra mer på sig?

– Vi har inte hunnit långt i Sverige, tvärtom, menar Lollo. Barn är fysiskt inaktiva och stillasittande i hög grad, inte bara i hemmet utan även i förskolan. Förskolepedagogernas kompetens om motorik, och hur man leder och instruerar barn i rörelse, är låg. Deras läroplan beskriver rörelse, motorik och fysisk aktivitet vagt, så att personalen i förskolan struntar alltför ofta i att ha rörelse med barnen.

– Ofta handlar rörelse bara om de stunder som barnen har egen fri lek utomhus. Men alla barn är inte fysiskt aktiva under fri lek. Få uppnår 60 minuter pulshöjande fysisk aktivitet och ännu färre övar motoriska färdigheter i fri lek. Men personalen förlitar sig ändå på att barnen övar sin motoriska förmåga och är fysiskt aktiva i tillräcklig utsträckning i den fria leken, förklarar Lollo.

– Nuförtiden behöver tyvärr flertalet barn adekvata instruktioner om hur man rör sig för att funktionella rörelser ska läras in. Dysfunktionella rörelser som lärs in och blir kemiska i vårt nerv-muskelsystem är svåra att arbeta bort senare i livet, vilket kan ge både besvär och smärta, förklarar Ann-Christin ”Lollo” Sollerhed.

Text: Fabian Rimfors och Ann-Christin Sollerhed
Foto: Annie Spratt/Unsplash

HEPA – Health Enhancing Physical Activity

HEPA står för Health Enhancing Physical Activity. HEPA Europe är ett forum som främjar forskning, policy och praxis för hälsofrämjande fysisk aktivitet för bättre hälsa och välbefinnande i hela WHO:s europeiska region.

Det gick inte att fullfölja begäran.

Kontakt

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.jobTitle }}

Länk till kontaktuppgifter visas om {{staffdetails.CountDown}} sekunder.

Visa kontaktuppgifter

E-post {{ staffmember.email }}

Telefon {{ staffmember.telephone }}

Digitalt möte: {{ staffmember.zoomUrl }}

International Journal of Environmental Research and Public Health logo.

Movement and Physical Activity in Early Childhood Education

Movement and Physical Activity in Early Childhood Education and Care Policies of Five Nordic Countries. Författare: Ann-Christin Sollerhed, Line Grønholt Olesen, Karsten Froberg, Anne Soini, Arja Sääkslahti, Gudrún Kristjánsdóttir, Rúnar Vilhjálmsson, Ingunn Fjørtoft, Robert Larsen och Jan-Eric Ekberg.

Extern
Idrottslektion.

Ungdomar som rör sig mindre skadar sig oftare

Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad som tittar närmare på varför dessa två grupper är de mest skadedrabbade, vad som ligger bakom statistiken, och hur idrottslärarna kan förebygga.

Förskolebarn med rörelseövningar.

Forskare studerar om barnen är flygfärdiga eller vingklippta

På torsdag blir det full fart med ”ståhejgympa” i idrottshallen på Högskolan Kristianstad. 80 förskolebarn, som ingår i ett forskningsprojekt för att utveckla grundläggande motorisk aktivitet, kommer för att bli flygfärdiga för ett friskare liv. Rörelseförmågan utvecklas i takt med hjärnan blir en grund för alla mer komplexa framtida rörelser.

Flicka springer med ryggen mot kameran.

Förskollärarna kan hjälpa barnen att bli flygfärdiga

Balans, styrka och förflyttning är rörelser som barn behöver öva upp för att bli flygfärdiga. Men många minderåriga riskerar bli stillasittande och vingklippta – om de inte får stöd och hjälp från förskolan. Projektet om förskolebarnens rörelseförmåga går snart in på slutspurten.

Barn hoppar i solnedgång.

Fysisk aktivitet och body image påverkar ungdomars hälsa och välmående

Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.

Uppdaterad: 2022-08-29 av rimfab

Sidansvarig: Jakob Nord

Dela

  • Länk, dela på e-post (öppnas i mail-program)
  • Länk, dela på LinkedIn (öppnas i nytt fönster)
  • Länk, dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)
Dela

Högskolan Kristianstad är en del av COLOURS European University Alliance, ett samarbete med åtta andra europeiska universitet.

Colours logotyp.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Hitta hit

Trygghet och säkerhet​​​​​​​​​​​
Vid nödsituation, ring 112
Högskolans väktare nås på 044-2503650

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Visselblåsning
 
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
© Högskolan Kristianstad 2025
  • LinkedIn (öppnas i nytt fönster)
  • Youtube (öppnas i nytt fönster)
  • Instagram (öppnas i nytt fönster)
  • Facebook (öppnas i nytt fönster)
Följ oss

Högskolan Kristianstad är en del av COLOURS European University Alliance, ett samarbete med åtta andra europeiska universitet.

Colours logotyp.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Hitta hit

Trygghet och säkerhet​​​​​​​​​​​
Vid nödsituation, ring 112
Högskolans väktare nås på 044-2503650

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Visselblåsning
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
© Högskolan Kristianstad 2025