Var kommer skolstressen från och hur kan den minskas?

Foto: Green Chameleon/Unsplash

Många ungdomar vittnar om stress i skolan. Stress bland skolungdomar kan dock ha flera orsaker. Fyra studenter på distriktssköterskeprogrammet tittade närmare på vad denna stress kan bero på och hur den ska stävjas. Deras magisteruppsatser har nu publicerats i två vetenskapliga tidskrifter.

”Det var svårare att själv ansvara för arbetsdisciplinen och det var även svårare att ställa frågor.”

I den ena studien har de nyutexaminerade distriktssköterskestudenterna Camilla Perming och Åsa Thurn intervjuat gymnasieungdomar om deras erfarenhet av stress under covid-19-pandemin. När restriktionerna var som hårdast hade de flesta gymnasieelever undervisning på distans i någon form. Detta ökade stressnivåerna och ungdomarna menar att det blev svårare att prestera bra, men där fanns även ljusglimtar, i form av att lagom mycket stress kunde hjälpa dem att prestera.

– Ungdomarna hade blandade erfarenheter, men mestadels handlade det om negativ stress från distansundervisning eftersom de inte fick lika stort stöd i skolarbetet. Det var svårare att själv ansvara för arbetsdisciplinen och det var även svårare att ställa frågor, berättar Camilla.

Mindre stress på gymnasiet än högstadiet

I sin studie kom de dock fram till att ungdomarna trots allt var mindre stressade på gymnasiet än vad de hade varit under högstadiet. Färre ämnen, lägre oro över betyg, då de redan kommit in på gymnasiet, och mer tid till egna studier, var exempel som ungdomarna angav som svar på varför de inte var lika stressade.

– Vi kopplade detta till Antonovskys teori* om hur meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet ökar känslan av sammanhang, vilket i sin tur ökar förmågan att hantera stress, förklarar Åsa. Flera ungdomar hade strategier för hur de skulle hantera den stress de kände, som att inte skjuta upp uppgifter eller be om hjälp att strukturera upp sina arbetsuppgifter.

”De särskilde på måttlig stress, som var positiv för att få arbeten eller uppgifter gjorda, och hög stress, som försämrade förmågan och enbart var negativ.”

Gymnasieungdomarnas stress kunde exempelvis ge psykosomatiska symtom, som depressiva känslor, huvudvärk, ängslighet och sömnsvårigheter. De gav också flera exempel på vad de gjorde för att hantera den negativa stressen.

– Saker som kunde få dem att må bra var att ta en promenad, lyssna på musik, att inte skjuta upp arbete, eller att prata med en vän eller föräldrar, menar Camilla.

Åsa Thurn och Camilla Perming ligger bakom studien Adolescents’ Experience of Stress: A Focus Group Interview Study with 16–19-Year-Old Students during the COVID-19 Pandemic, som de skrev tillsammans med sina lärare Pernilla Garmy och Eva-Lena Einberg.

All stress är inte negativ

All stress var dock inte negativ. Ungdomarna gav även gott om exempel på när stress hade ökat deras prestationsförmåga, både i skolarbeten och idrottssammanhang.

– De särskilde på måttlig stress, som var positiv för att få arbeten eller uppgifter gjorda, och hög stress, som försämrade förmågan och enbart var negativ, förklarar Åsa.

”Det mest väsentliga för att förebygga och motverka stress och psykisk ohälsa är goda levnadsvanor.”

Även om deras studie gjordes på gymnasieungdomar önskar nu de båda textförfattarna att personal som arbetar med ungdomar inom skolan, särskilt högstadiet, tar del av deras studie.

– Vi hoppas att ungdomar kan få bättre stöd under högstadiet och att de får bättre struktur i skolan, så att högstadietiden får mer fokus på att förbereda inför gymnasiet och vuxenlivet, säger Camilla.

Louise Persson och Charlotta Rahr skrev studien School nurses’ experiences of health-promoting work to prevent stress in Swedish adolescents tillsammans med sina lärare Pernilla Garmy och Eva-Lena Einberg.

Skolsköterskornas syn på saken

I den andra studien, av tidigare distriktssköterskestudenterna Louise Persson och Charlotta Rahr, och även den medförfattad av lärarna Pernilla Garmy och Eva-Lena Einberg, har 225 skolsköterskor besvarat en enkät om hur de arbetar för att förebygga stress hos ungdomar. Resultatet understryker vikten av att skolsköterskorna är lättillgängliga och synliga. Detta för att hålla en låg tröskel för eleverna att söka upp skolsköterskan, men också för att skolsköterskan ska kunna få chans att identifiera psykisk ohälsa hos eleverna.

– Det mest väsentliga för att förebygga och motverka stress och psykisk ohälsa är goda levnadsvanor, såsom kost och fysisk aktivitet, påpekar Charlotta. En källa till psykisk ohälsa kan vara elevernas skärmtid, som kan kopplas till dålig sömn.

En annan viktig aspekt som skolsköterskorna lyfter fram är hur viktigt det är att samverka andra aktörer, både med elevhälsan och lärarna på skolan.

”Vi tror att skolstressen kanske kan bero på de krav som ställs hemifrån, men också prestationskraven från skolan.”

Vad kan då skolsköterskorna göra för att motverka elevernas stress? Och vad kan eleverna göra för att mildra stressen?

– Det eleverna själva kan göra är att nyttja de verktyg som faktiskt finns. En del skolor arbetar i dag med coaching och struktur i vardagen. Andra skolar erbjuder, tillsammans med kuratorerna, avslappningsövningar i grupp i form av yoga, mindfulness eller andra avslappningsövningar, förklarar Louise.

Både Charlotta och Louise har själva upplevt skolstress, men också stress i nära relationer. Under sin studie diskuterade de mycket kring var stressen kommer från.

– Vi tror att skolstressen kanske kan bero på de krav som ställs hemifrån, men också prestationskraven från skolan, som i dag börjar i allt yngre åldrar, menar Charlotta.

– Stress är enligt oss en del av psykisk ohälsa som kan leda till depression, som i sin tur kan få negativa konsekvenser för den enskilda individen. Ämnet ligger i tiden och är viktigt att belysa, menar Louise.

* Aaron Antonovsky var en amerikansk-israelisk professor i medicinsk sociologi som menade att det är individens känsla av sammanhang som avgör vilka konsekvenser olika händelser ger för honom eller henne, och att vår motståndskraft beror på hur vi upplever vår tillvaro, det vill säga om vi upplever den som hanterbar, begriplig och meningsfull. Begreppet kallas kort och gott för Känsla av sammanhang (KASAM, på engelska "a Sense of Coherence"). Källa: Wikipedia

Text: Fabian Rimfors
Foto: Green Chameleon/Unsplash och privat