Förbättrad förståelse av kronisk andfåddhet: Ny forskning visar vägen för bättre behandling
Kronisk andfåddhet är ett tillstånd som drabbar många, särskilt äldre, och innebär en känsla av obehaglig andning. En ny avhandling av Max Olsson, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, ger en djupare förståelse för kronisk andfåddhet: hur den upplevs, vilka faktorer som ligger bakom och hur behandling av den kan förbättras.
Max Olsson vid sin disputation vid Lunds universitet
Avhandlingen, Epidemiology and evaluation of breathlessness - A data-driven approach, lades fram den 13 september vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet.
– Kronisk andfåddhet är inte bara obehagligt, det kan också göra vardagliga aktiviteter, som att gå och handla, till en stor utmaning, säger Max Olsson. Trots att det är ett utbrett problem har forskningen kring kronisk andfåddhet varit förvånansvärt begränsad. Mycket fokus har också legat på de bakomliggande sjukdomarna, som KOL och hjärtsvikt, snarare än på själva symtomet.
Fem studier för att förstå andfåddhet bättre
Avhandlingen består av fem studier som tillsammans ger en bättre förståelse för kronisk andfåddhet, hur den upplevs och vad som orsakar den. Studierna har i turordning handlat om datainsamling från äldre män i Blekinge, validering av befintliga mätinstrument för att mäta olika typer av andfåddhet, mätning av andfåddhetens upplevelser, AI-analyser av bakomliggande faktorer för andfåddhet samt slutligen utveckling av en kostnadseffektiv utredningsgång.
– Något som förvånade oss var att BMI spelade en större roll än vi tidigare trott, till och med mer än vissa hjärt- och lungsjukdomar.
– Genom de olika studierna kunde vi få en bred bild av hur vanligt det faktiskt är och hur det kan påverka vardagen, som till exempel lufthunger, tryck över bröstet, ångest eller annat obehag. I studien där vi använde AI kunde vi analysera data från SCAPIS, som inkluderar cirka 30 000 personer i hela landet, och se vilka faktorer som är starkast associerade med andfåddhet.
Var det något som kom fram som var överraskande?
– Något som förvånade oss var att BMI spelade en större roll än vi tidigare trott, till och med mer än vissa hjärt- och lungsjukdomar.
Kan uppdatera riktlinjer för sjukvården
Att utreda andfåddhet är ofta mycket svårt för bedömande läkare. Eftersom det också finns en risk för underliggande och allvarlig sjukdom, ska andfåddhet alltid tas på allvar. Men det är svårt att veta var man ska börja. Ska man ta blodprover, väga patienten eller undersöka lungorna? Att genomföra en mängd tester kan dessutom vara både kostsamt och obehagligt för patienten. Det saknas också bra riktlinjer – en brist som Max Olsson vill ändra på.
– Genom att använda data från SCAPIS kunde vi optimera utredningsgången och koppla den till kostnader. Det gör det lättare att se vilka sjukdomar som ska utredas först, beroende på hur vanliga de är, till exempel övervikt och KOL, och därefter mindre vanliga tillstånd. Vi kunde också skräddarsy utredningen för olika patientgrupper, såsom män och kvinnor separat eller rökare och icke-rökare.
– Förhoppningsvis kan de nya resultaten bidra till uppdaterade riktlinjer kring andfåddhet i vården, vilket verkligen behövs. I många äldre riktlinjer finns varken BMI eller ångest med, men min forskning visar att många har problem med andningen just på grund av dessa faktorer, avslutar Max Olsson.