Avhandling ger nya perspektiv på hur informationssökningsprocessen påverkas av känslor och kognitiva bedömningar
Informationssökningskompetens är viktigt för lärarstudenter. Naturligtvis för egen del men också för att kunna lära sina kommande elever att söka information. Men hur fungerar samspelet mellan kognitiva beteenden och känslor i lärandeprocessen? Claes Dahlqvist disputerade nyligen i ämnet vid Åbo Akademi och har dragit flera lärdomar om både sambanden och hur bibliotekarier spelar en viktig roll i processen.
Claes Dahlqvist med sin nya avhandling The emotional learning journey : Cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions of Swedish primary teacher students.
– Som undervisande bibliotekarie på lärarutbildningen här på högskolan har jag under flera års tid noterat att det är väldigt mycket känslor involverade i lärandet. I synnerhet i samband med examensarbetet, där det också finns ett explicit lärandemål som har med informationssökning att göra. Jag har velat undersöka de här processerna och hur lärarstudenter utvecklar informationssökningskompetenser samt hur de upplever stödet från bibliotekarier. säger Claes Dahlqvist, som själv arbetar som bibliotekarie vid Högskolan Kristianstad.
Fyller tidigare kunskapslucka
Det har tidigare saknats forskning kring känslors roll i informationssökningsprocessen, särskilt när det gäller lärarstudenter i autentiska forskningsuppgifter. Ett faktum som gjort att Claes varit tvungen att hitta teoretiska förklaringsmodeller i andra områden.
Det finns ett fåtal tidigare teoretiska modeller som fokuserar på känslor, men inte på djupet. Därför var jag tvungen att utgå från andra teorier från kognitionspsykologi och utbildningspsykologi. Det vill säga förklaringsmodeller till det som varit ambitionen att förstå i avhandlingen, nämligen vilka mentala inre processer som styr känsloyttringar: hur det "kognitiva" samspelar med det "affektiva".
– Framförallt har jag använt mig av av Pekruns "control-value theory" och Scherers "semantic space of emotions", som båda är nya för biblioteks- och informationsvetenskapen.
Komplex process där bibliotekarier kan göra skillnad
Resultaten visar att lärarstudenter upplever en mängd olika kognitiva beteenden och känslor under lärandeprocesserna att uppnå informationssökningsfärdigheter, och att dessa är varierande och komplexa och ofta icke-linjära där känslor både påverkar och påverkas av kognitiva situationsbedömningar. Dessutom visar Claes Dahlqvists resultat att bibliotekariestöd, särskilt i form av guidning och handledning, kan minska studenternas oro och stärka deras förmåga att uppnå lärandemålen.
– Den oro eller till och med hopplöshet som vissa studenter upplevde i uppsatsskrivandet skulle kunna mildras. Dels genom mer undervisning av bibliotekarier tidigare i programmet och dels genom mer guidning i samband med examensarbetet. Studenter som upplever att de kan hantera instruktionerna känner sig mindre osäkra inför både uppgiften och lärandemålet med positiva känslor som resultat, såsom glädje och hopp.
Implementering och fortsatt forskning
Även om urvalet är begränsat, finns potential att dra nytta av resultaten i andra utbildningskontexter, menar Claes Dahlqvist. Vikten av att förstå känslor och kognitiva beteenden för att främja framgång i informationssökning och lärande är inte begränsad till lärarutbildningen.
– Det givna svaret på frågan om vem som har nytta av min forskning är ju undervisande bibliotekarie men det här är ju någonting som kan vara relevant för alla som undervisar och designar kurser. Egentligen alla som är intresserade av en lärandekontext som ökar upplevd kontroll och som främjar positiva känslor och i förlängningen lärandet.
Han poängterar också att det är alltjämt är ett relativt outforskat område och att vidare forskning exempelvis skulle kunna vara att kvantitativt undersöka de identifierade kognitiva bedömningarna och känslorna för att kunna komma fram till mer generella slutsatser. Det skulle även vara intressant att utforska känslors långsiktiga inverkan på andra lärandesituationer.
– Det vore spännande att följa lärarstudenter över en längre tidsperiod och se hur samspelet påverkar deras framtida lärande och i förlängningen deras egen undervisning. Det skulle också vara intressant att utveckla en konceptuell modell som inte är linjär men ändå tydligt visar samspelet, utan att bli alltför komplex och svår att använda. En sådan modell skulle kunna få stor betydelse för både undervisningspraktik och studenters lärande, avslutar Claes.