Resultat från forskningsprojekt visar vägen mot hållbar paddling
Nu avslutas ett samarbetsprojekt mellan Svenska kanotförbundet och Mistra Sport & Outdoors, där en forskare vid Högskolan Kristianstad, Thomas Beery, har deltagit. Syftet har varit att hitta sätt att bättre integrera miljöperspektiv i förbundets utbildningar, med förhoppningar om att öka kanotisters miljöengagemang. Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad, ser hur projektets resultat skulle kunna användas inom fler områden i friluftslivet.
Deltagare i en av kanotförbundets instruktörsutbildningar i miljöengagerad paddling.
Projektet som har pågått i två år har omfattat tre utbildningstillfällen för ledare och en handledning – allt genom en kombination av akademisk forskning och praktiskt tillämpbara insatser. Det framtagna utbildningsmaterialet ska vara ett stöd till instruktörer som i Svenska kanotförbundets regi utbildar ledare i paddling. I nästa steg ska ledarna kunna bidra till en ökad kunskap och engagemang kring frågor om hållbarhet och naturvård bland kanotister.
Thomas Beery berättar om bakgrunden till samarbetet och vikten av att omsätta teoretiska forskningsresultat i praktiken.
– Vi ville omsätta den forskningsbaserade kunskapen till verktyg som kan användas av kanotledare i deras olika verksamheter. Den grundläggande frågan för oss var vad som krävs för att maximera möjligheterna för kanotister att öka sitt engagemang för miljön. Det finns en stark tilltro till att friluftsliv och naturupplevelser kan bidra positivt, men hur går det egentligen till? Svenska Kanotförbundet var väldigt motiverade och genom dem fick vi möjlighet att testa och förfina våra hypoteser under tre utbildningstillfällen.
Miljöengagemang på flera nivåer
Arbetet har handlat om att utveckla och presentera sätt att integrera miljöperspektiv i ledarnas befintliga kanotverksamheter.
–När en ledare tar med en grupp på onsdagspaddlingen någonstans i Sverige ska de inte bara tänka på paddelfärdigheter och säkerhetsaspekter. Det ska också kunna se det som en chans att lyfta olika miljöperspektiv, säger Beery.
Samverkan mellan forskning och praktik kan göra forskningen mer relevant, mer tillgänglig och mer användbar. Här finns en mycket stor potential, inte minst för det gröna omställningsarbetet
I praktiken kan det handla om olika, ofta enkla, vattenrelaterade aktiviteter och övningar som på ett lekfullt sätt stimulerar till en djupare förståelse av vattnets betydelse, och som förbereder och motiverar deltagarna för ett mer miljövänligt förhållningssätt.
– Det handlar om att se det stora i det lilla. Hur vattnet vi paddlar på är en del av globalt vattensystem och om hur frågor kopplade till den enskilda kanotturen knyter an till globala miljöfrågor.
Spridning och fortsatt samverkan
Beery nämner att andra friluftsorganisationer, och även sporter, har visat intresse för projektets arbete. Det pågår generellt diskussioner om hur aktiva inom det organiserade friluftslivet kan göra ett bättre jobb i att främja miljövänligt beteende.
– Vi bidrar gärna till detta genom att sprida konceptet vidare till föreningar där allt från vanliga friluftsmänniskor till jägare till sportfiskare finns representerade, och dessutom i andra former av utemiljöer. Genom att fortsätta samarbeta med friluftslivets aktörer finns en chans att göra verklig skillnad. Vårt arbete med kanotförbundet är bara en början.
Handledningen och övrigt utbildningsmaterial är nu färdigställt och överlämnat till Svenska Kanotförbundet. Samtidigt arbetar forskarna vidare med en vetenskaplig artikel utifrån arbetet. Projektet kommer även att inkluderas i kurser på landskapsvetarprogrammet vid Högskolan i Kristianstad, vilket stärker kopplingen mellan forskning och praktisk tillämpning.
–Samverkan mellan forskning och praktik kan göra forskningen mer relevant, mer tillgänglig och mer användbar. Här finns en mycket stor potential, inte minst för det gröna omställningsarbetet, avslutar Thomas Beery.