Forskning visar: snokarna klarar vintern sämre i ett varmare klimat
En ny forskningstudie visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke. Forskningen var möjlig tack vare en ovanligt lång serie med snokdata från 68 år.
Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, har samarbetat med forskare vid tre andra lärosäten i en studie som ger en blandad och tankeväckande bild av klimatförändringarnas effekter på snokarna.
Ett tydligt resultat är att snokarna klarar sommaren bättre. På 60 år har hanarna i genomsnitt blivit fem centimeter längre och honorna sju centimeter längre. Ormarna möter dessutomhösten och vintern med mer kroppshull. Dessa förändringar beror troligtvis på att sommaren har blivit längre i det varmare klimatet. Snokarna kommer ut från vinterdvalan i genomsnitt 10 dagar tidigare än för 60 år sedan och hinner därmed äta mer.
Det som är alarmerande är att vinterdödligheten ökat snabbare än sommaröverlevnaden ökat
Å andra sidan har vinteröverlevnaden minskat, särskilt under de senaste decennierna. Det tror forskarna kan kopplas till mildare vintrar med mindre isolerande snötäcke – enligt studien påverkade ett snötäcke på mindre än 15 centimeter snokarna negativt.
– Det som är alarmerande är att vinterdödligheten ökat snabbare än sommaröverlevnaden ökat, säger Johan Elmberg. ”Den sammanlagda överlevnaden minskar alltså”, säger han.
Studien bygger på en unikt lång serie med data från Carl Edelstam, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, som varje år från 1942 till 2009 samlade in data om snokar. Han fångade och märkte dem, men noterade också längd, deras unika bukmönster, vikt och beteende innan han släppte dem igen. Eftersom man kan känna igen varje snokindivid på dess bukmönster om den återfångas går det att uppskatta överlevnaden, men också hur stor populationen är. När Edelstam dog 2016 kontaktade hans familj forskarna och undrade om de var intresserade av de insamlade uppgifterna om snokarna.
– Det var en guldgruva vi fick i våra händer. Just den typen av data som är så sällsynta men samtidigt nödvändiga om man ska kunna koppla klimatförändringar till förändringar i naturen, säger Johan Elmberg
Studien är ett samarbete mellan Johan Elmberg vid Högskolan Kristianstad, Simon Kärvemo vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Mattias Hagman vid Stockholms Universitet och Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet.