"Som sjuksköterska kan man jobba var man vill i världen!"

– På utbildningen får vi alla verktyg, men sedan måste man själv snickra ihop det till något bra i den nya yrkesrollen, säger 23-åriga Tuva Adelsgård Göransson som läser fjärde terminen på Sjuksköterskeprogrammet.

"De flesta lärare är väldigt passionerade, vilket såklart blir otroligt inspirerande för oss studenter, säger hon."

”Välkomna till världens bästa yrke!”. Detta har Tuva Adelsgård Göransson och hennes kurskamrater fått höra från lärarna på sjuksköterskeprogrammet.

– De flesta lärare är väldigt passionerade, vilket såklart blir otroligt inspirerande för oss studenter, säger hon.

Själv läser Tuva Adelsgård Göransson fjärde terminen och siktar på att ta sin examen i juni 2025. Hon, som i tonåren deklarerade att hon minsann aldrig skulle jobba inom vården.

– Min mamma var undersköterska och jag hade en bild av att det var jobbigt och äckligt. Jag ville hellre satsa på juridik.

Efter studenten från det samhällsvetenskapliga programmet behövde hon dock försörja sig, och fick ett vikariat inom hemtjänsten i hemkommunen Tomelilla. Det visade sig vara helt annorlunda än hon föreställt sig.

– Det var otroligt givande. Inte minst alla samtal jag hade med de äldre. Jag är ganska avslappnad med nya personer och tycker om att skapa trygghet genom att sätta mig och prata med folk. Det känns som ett privilegium att få göra det i jobbet.

"Sedan hade jag hört från min mamma, som ju jobbar inom vården, att Kristianstadsyrrorna har ett gott rykte och är uppskattade på arbetsplatserna."

En del möten satte djupa spår, och Tuva Adelsgård Göransson tror att minnena av vissa personer kommer dröja kvar hos henne under resten av livet. Ibland kände hon dock frustration över att inte ha kunskap eller befogenhet att göra medicinska bedömningar. Efter två år inom hemtjänsten insåg hon därför att en utbildning till sjuksköterska kanske vore den rätta vägen. Att söka sig till just Högskolan Kristianstad föll sig ganska naturligt. Ett tungt vägande skäl var omfattningen av VFU, verksamhetsförlagd utbildning, under studietiden.

– Sedan hade jag hört från min mamma, som ju jobbar inom vården, att Kristianstadsyrrorna har ett gott rykte och är uppskattade på arbetsplatserna.

Den första tiden på högskolan blev dock tuffare än hon hade föreställt sig. Att plötsligt försöka plugga in en mängd fakta och begrepp inom anatomi och fysiologi var en utmaning.

– Jag fastnade, helt enkelt. Jag hade inte riktigt studietekniken, och det var svårt med pendlandet från Tomelilla.

Stöd från högskolan

Då hon inte klarade alla tentor i den första delen var hon tvungen att göra ett uppehåll i studierna. Under en period arbetade hon istället inom nattpatrullen i hemtjänsten.

– Visst var det jobbigt där och då att behöva ta paus i studierna. Men nu ser jag den erfarenheten som ett äss i rockärmen. Jag lärde mig väldigt mycket när jag jobbade natt.

Samtidigt kände hon fullt stöd från högskolan, som hjälpte till att rusta henne inför nystarten och vässa studietekniken. Hon flyttade också till Kristianstad för att få mer studiero och skaffa vänner hon kunde plugga tillsammans med. Med de nya förutsättningarna gick studierna betydligt bättre.

Under sin tid på högskolan har hon gång på gång upptäckt spännande ämnen. Psykiatri och geriatrik kan hon mycket väl relatera till, medan andra bitar är nya bekantskaper.

– Vi har ett inslag som heter HELP: handledning, etik, ledarskap, personcentrering. Det är väldigt värdefullt att få sitta och reflektera över sådana frågor tillsammans, och det har blivit en av mina favoriter.  

Nya insikter

Samtidigt är det svårt att plocka ut några enskilda delar, då hon beskriver hur allt i undervisningen hänger ihop som röda trådar genom terminerna.

– Vi har gått från den friska till den sjuka kroppen, från äldre till yngre…

Den första längre praktikperioden gjorde hon på en vårdcentral i Kristianstad, den andra var hon på närvårdsavdelningen vid Simrishamns sjukhus. Vid varje VFU-tillfälle har hon fått nya insikter om sitt kommande arbete.

– På högskolan får man ju ett hum om saker och ting, men det är egentligen först ute på praktiken man inser hur det är i verkligheten.

"Som sjuksköterska kan man i princip arbeta var man vill i världen. Det är nästan överväldigande, när man upptäcker alla möjligheter som finns!"

Tuva Adelsgård Göransson ser fram emot nästa sommar, då hon äntligen får sätta den eftertraktade sjuksköterskebroschen på skjortan. För egen del har hon flera tänkbara spår efter examen. Vårdcentral verkar intressant, men hemsjukvård lockar också. Ett område hon brinner för lite extra, är psykisk ohälsa bland äldre.

– Men för varje termin får jag nya planer. Det är så roligt att gå på arbetsmarknadsdagar - då inser man att man faktiskt kan få jobb nästan överallt. Som sjuksköterska kan man i princip arbeta var man vill i världen. Det är nästan överväldigande, när man upptäcker alla möjligheter som finns!