Änder i fokus när forskare möts i Vattenriket
När internationella forskare samlas i Kristianstad i veckan för Pan-European Duck Symposium står änder i fokus. En av huvudtalarna är forskaren Celine Arzel, som i över två decennier studerat sjöfågel och våtmarker.
Deltagare från Pan-European Duck Symposium på exkursion i vattenriket. Foto: Lisa Dessborn
Celine Arzel, docent vid Institutionen för biologi vid Åbo universitet, kom första gången till Kristianstad som Erasmusstudent redan 2001.
– Jag letade efter ett forskningsprojekt kopplat till fåglar och sötvattensmiljöer som kunde komplettera mina studier. Då träffade jag Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, som föreslog att jag skulle studera änder i Isternäset. Där och då föll jag för sjöfågelforskningen, säger hon.
Sedan dess har hon fortsatt att följa hur våtmarker och fågelpopulationer utvecklas i Europa. I dag leder hon flera forskningsprojekt där hon och hennes team undersöker allt från hormonstörande kemikalier i sjöfåglar till hur vattenkvaliteten förändras över tid.
– Just nu undersöker mitt team och jag hormonstörande kemikalier hos sjöfåglar och i deras näringskedjor, samt vilka effekter de kan ha. Vi studerar också hur vattenkvaliteten förändras över tid, särskilt med tanke på brunifiering, och vilka lösningar som finns för att mildra problemen. Till exempel genom att bevara tillfälliga våtmarker på avrinningsområdesnivå.
En helhetssyn behövs
Celine Arzel menar att framtidens naturvård måste bygga på samarbete mellan forskare, myndigheter, lokalsamhällen och beslutsfattare för att hitta lösningar som faktiskt fungerar i praktiken. Hon lyfter fram det egna POOL-projektet som exempel, där tillfälliga våtmarker undersöktes tillsammans med en bred grupp aktörer.
– Dessa miljöer är avgörande både för sjöfåglar och för vattenkvaliteten på avrinningsområdesnivå, men de behöver skyddas bättre. Projektet genomfördes i samarbete med forskare, miljömyndigheter, skogsbolag och till och med konstnärer – för att nå ut brett, både till allmänheten och till beslutsfattare. Det krävs ett helhetsperspektiv där olika intressenters utmaningar diskuteras och där gemensamma mål sätts upp.
Vattenriket en förebild
Att symposiet arrangeras av Högskolan Kristianstad, mitt i biosfärområdet Vattenriket, ser Celine Arzel som en styrka och menar att området är ett internationellt erkänt exempel på hur man kan kombinera bevarandeinsatser med lokal förankring.
– Vattenriket är en förebild för restaurering och bevarande av våtmarker. Det är viktigt för den europeiska forskningen eftersom det både är ett centrum för biologisk mångfald, en testmiljö för klimatresiliens och en modell för hållbar markanvändning. Det fungerar både som en vetenskaplig resurs och som en plats för att visa hur forskning kan omsättas i policyarbete. Det gör det till en förebild inom EU:s naturvårds-, klimat- och hållbarhetsarbete.
Kunskap längs hela flyttvägen
I sitt keynote-föredrag lyfter Celine Arzel mänskliga påfrestningar på sötvattenekosystem och behovet av helhetlig förvaltning. Hon hoppas att konfenrensen bidrar till nya forskningsidéer, nya samarbeten och en djupare förståelse för de olika faktorer som påverkar sjöfågelpopulationerna längs deras flyttvägar.
– Många forskare studerar antingen häckningsområden eller övervintringsområden. Här i Kristianstad finns en möjlighet att få en helhetsbild och att lära sig vad som sker på den andra sidan av flyttvägen för olika arter, avslutar hon.