Avatarteknik tränar relationskompetens hos blivande speciallärare och specialpedagoger
Hur kan lärarutbildningen bättre förbereda studenter för det kanske mest avgörande i yrket – att bygga relationer med elever? I sin avhandling visar Sofia Lindberg vid Högskolan Kristianstad att avatarbaserade simuleringar kan bli ett effektivt verktyg för att utveckla relationskompetens, både generellt och i mötet med elever med neuropsykiatriska svårigheter.
Sofia Lindberg, vid spikningen av hennes avhandling Att träna relationskompetens med avatarer.
Idén föddes under ett studiebesök i Los Angeles 2020, där en programgrupp från lärarutbildningen fick testa avatarbaserad simulering – en teknik som använts länge inom amerikansk utbildning. Upplevelsen väckte engagemang och ledde till en ansökan om både kvalitetsprojekt och forskarutbildning. Samtidigt började Sofia Lindberg, universitetsadjunkt i specialpedagogik sin doktorandtjänst i pedagogiskt arbete.
– Vi ville utforska om tekniken kunde användas i svensk lärarutbildning med fokus på relationskompetens, berättar Sofia. Vi vet att relationskompetens är viktig, men vi tränar den inte praktiskt. Våra studenter brukade skriva om hur de skulle göra i en viss situation med en elev, men de får sällan pröva hur de gör. Det ville vi ändra på, säger hon.
Tydliga resultat – och etiska fördelar
När Sofia Lindberg gjorde en forskningsöversikt visade det sig att det i praktiken helt saknas tidigare forskning på området. Fokus blev därför att undersöka om det överhuvudtaget går att träna relationskompetens med avatarer, både generellt och i mötet med elever med neuropsykiatriska svårigheter.
– Resultatet är tydligt: vi kan träna relationskompetens med avatarteknik. Det är en teknik som öppnar upp för nya möjligheter. Med hjälp av den kan vi träna och utmana studenterna på ett etiskt sätt, något vi ju inte kan göra med riktiga elever. Studenterna upplever också simuleringarna som verklighetstrogna och meningsfulla, även om de kan vara lite nervösa i början.
Ett centralt begrepp som vuxit fram i avhandlingen, Att träna relationskompetensmed avatarer, är ”virtuell relationskompetens”. Ett sätt att beskriva hur förmågan att bygga relationer utvecklas och uttrycks i virtuella interaktionsmiljöer.
– En annan sak som jag tycker är spännande är att den socioemotionella relationskompetensen – alltså känslorna – får en mer framträdande roll i mötet med elever med neuropsykiatriska utmaningar, även i avatarträning. Studenterna behöver hantera inte bara elevernas känslor, utan också sina egna.
Så fungerar tekniken
Under simuleringen interagerar studenten med flera avatarer i ett scenario som påminner om ett klassrum. Avatarerna styrs i realtid av en simuleringsspecialist. Till en början hyrdes den in, men efter hand utbildades Sofia till att själv genomföra simuleringarna.
– Jag sitter med headset samt x-boxkontroll och styr karaktärerna från en dator. Det är som att kliva in i en skådespelarroll med fokus på relationsutveckling. Vi kan skapa utmanande situationer som studenten får hantera, men utan att det sker på verkliga elever.
Studenterna tränar både verbal och icke-verbal kommunikation och får direkt återkoppling under pauserna i simuleringen och efter övningen.
Framtid med bredare användning
Högskolan Kristianstad är en av få högskolor i Europa som arbetar med avatarbaserad simulering i lärarutbildningen. Intresset växer, både nationellt och internationellt. Ett naturligt nästa steg i forskningen blir att följa upp effekterna, att undersöka hur träningen faktiskt påverkar studenternas förmåga i klassrummet?
– Jag har visat att det går att träna relationskompetens med avatarer. Tekniken kan även användas i andra utbildningar där man möter människor. Men för vår del vill jag se vilken betydelse den får i verkliga möten med elever.