Biomedicinsk analytiker – en utbildning med många vägar
Helena Tassidis trodde först att hon skulle arbeta inom datavetenskap. I dag är hon biträdande professor, programområdesansvarig och avdelningschef samtidigt som hon forskar inom tumörbiologi. Men det är biomedicinsk analytiker Helena identifierar sig som. En utbildning och ett yrke som visade sig öppna många fler dörrar än hon först trott.
Helena Tassidis, biträdande professor i biomedicinsk laboratorievetenskap och programområdesansvarig Biomedicinska analytikerprogrammet, i labbet.
Det var en inspirerande kemi- och biologilärare som under tekniskt basår fick Helena Tassidis att omvärdera sin plan att utbilda sig till datavetare.
– Jag blev helt såld och insåg att medicin och teknik var min grej. Den första tanken var att läsa biomedicin, men sen läste jag om Biomedicinska analytiker (BMA)-programmet i utbildningskatalogen (som fanns på den tiden). Då hade jag aldrig hört talas om biomedicinsk analytiker, men när jag läste på förstod jag att det här var något för mig. Det var mer praktiskt än biomedicin och dessutom gav det två examina: en yrkesexamen som biomedicinsk analytiker och en kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap.
Bred palett av möjligheter
Många förknippar kanske yrket med sjukhuslabb, men Helena vill lyfta fram bredden och de många yrkesmöjligheterna. En biomedicinsk analytiker kan arbeta med allt från läkemedelsutveckling, kriminalteknik och veterinärmedicin till forskning och miljöanalyser.
– Det handlar ju om laborativt arbete. Det görs överallt – inom vården, men också i läkemedelsindustrin, på universitet och myndigheter. Det är ett yrke med betydligt fler möjligheter än vad många tror. Vi har också studenter som jag vet arbetar med försäljning av medicinsk utrustning efter att ha jobbat några år i labb.
Forskarnära för den som vill
Redan under examensarbetet fick Helena Tassidis själv in en fot i forskarvärlden. Hennes praktiska kompetens från utbildningen gjorde henne eftertraktad.
– Jag fick möjligheten att göra mitt examensarbete i ett forskningsprojekt. Först fick jag ett stipendium och därefter uppmanades jag att söka en doktorandtjänst (forskarutbildning) som utlystes. Det säger något om hur eftertraktade biomedicinska analytiker faktiskt är.
– Är man nyfiken så finns det stora möjligheter här. Både forskningsmässigt och pedagogiskt. Det är ett klimat där vi lär tillsammans, och det sipprar ner till utbildningen.
Utöver den egna cancerforskningen har hon på senare år deltagit i flera tvärvetenskapliga projekt på högskolan tack vare sin laborativa kompetens. Att ta klivet vidare till forskarutbildning är ytterligare en karriärmöjlighet för biomedicinska analytiker.
– Vi satsar på att bygga ut forskningsverksamheten här på högskolan och jobbar samtidigt med att stärka professionsanknytningen ännu mer i utbildningen. Det finns verkligen möjligheter här för den som vill kombinera yrkesrollen med forskning. Överlag finns det inte många disputerade BMAs i Sverige, så det är absolut en möjlig väg då efterfrågan finns.
Utbildning i en nära miljö
På Högskolan Kristianstad är närheten en styrka menar Helena Tassidis, till lärarna, till handledarna och till de andra professionerna inom vårdområdet. Det skapar en miljö där det är lätt att ställa frågor, hitta egna vägar och få stöd i sin utveckling.
– Är man nyfiken så finns det stora möjligheter här. Både forskningsmässigt och pedagogiskt. Det är ett klimat där vi lär tillsammans, och det sipprar ner till utbildningen.
Helena är ärlig med att utbildningen kan vara ganska naturvetenskapligt krävande. Kemi är centralt, och det krävs engagemang. Men samtidigt betonar hon att studenterna inte står ensamma. Lärarna är tillgängliga, handledarna engagerade och utbildningen är tydligt kopplad till yrket.
– Det är mycket under utbildningen, men det är också otroligt meningsfullt. Och du får så mycket tillbaka. Möjligheterna efter examen är stora, både i vården och bortom den, avslutar Helena.