Gemensam workshop sätter riktning för framtidens forskning
Hur kan forskningen vid Högskolan Kristianstad ännu tydligare möta skolors och förskolors behov? Den frågan stod i fokus när forskare och rektorer samlades i Kristianstad den 23 september. Workshopen, som arrangerades av forskningsplattformen Lärande i samverkan (FPLiS), syftade till att identifiera konkreta behov för framtidens praktiknära forskning.
Deltagare från workshopen på Krinova där rektorer och forskare möttes för att identifiera praktiknära forskningsaktiviteter
– Vi vill skapa relevanta forskningsaktiviteter där initiativet kommer från verksamheterna själva. Det här är ett viktigt steg i det arbetet, säger Marie Fridberg, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik och verksamhetsledare för FPLiS.
Avstamp i verksamheternas behov
Högskolan Kristianstad har sedan flera år tillbaka etablerade samverkansstrukturer med skolhuvudmän i regionen, där nya forskningsidéer ofta initieras av forskarna själva. Men ambitionen är att vända på perspektivet.
– Vi har länge haft en välfungerande samverkan men märker att det främst är vi forskare som kommer med forskningsidéerna. Det är naturligt, men vi vill också att rektorer och lärare i skolor och förskolor ska känna att de kan ta initiativet. Det är ju deras vardag, säger Marie Fridberg.
I samarbete med Pernilla Holmstedt, utvecklingschef på Barn och utbildningsförvaltningen på Kristianstads Kommun, togs därför ett nytt grepp: en förberedande enkät delades ut och besvarades av 37 rektorer från 15 skolhuvudmän, där de ombads att lista sina mest angelägna utmaningar. Resultaten låg till grund för workshopen i september.
Fem teman med bredd och djup
Utifrån enkätmaterialet tematiserades rektorernas svar. Fem återkommande områden valdes ut: Specialpedagogik och barns sociala färdigheter, att främja närvaro och förebygga frånvaro i förskola och skola, pedagogiskt ledarskap och ämnesdidaktik: språk samt matematik/NO/teknik.
Deltagarna fick själva välja vilka teman de ville arbeta med under workshopen, vilket gav en jämn fördelning med undantag för området matematik/NO/teknik som föll bort i denna omgång.
– Vi ville att deltagandet skulle bygga på engagemang. De som deltog brann för frågorna och ville vara med och utveckla dem vidare tillsammans med forskarna, berättar Marie Fridberg.
Med stöd av Imagine-metoden arbetade rektorerna fram sina utmaningar. Därefter fördjupades arbetet tillsammans med forskare från högskolan.
– Det fanns områden där det redan finns kunskap och då kanske vi ska skapa litteraturlistor eller kompetensutvecklingsinsatser. Men sen fanns det också fläckar där vi såg behov av forskningsinsatser.
Nästa steg - att konkretisera
Efter workshopen påbörjas nu nästa fas. Målet är att ta idéerna vidare i form av forskningscirklar, utvecklingsprojekt, litteraturlistor och examensarbeten, med utgångspunkt i de behov som kommit direkt från verksamheterna.
– Vi har fått in riktigt bra material från grupperna. Två exempel på case var hur språkutveckling kan bedrivas ämnesövergripande i grundskolan, från årskurs 1 till 9, eller vilka utmaningar i sitt ledarskap som nya förskollärare möter i förskolan under det första året och en kartläggning av det. För vår del handlar det om att matcha frågorna med forskarkompetens och välja rätt form för respektive insats, säger Marie Fridberg.
Nästa steg är att återkoppla de insamlade frågorna till både forskare och rektorer, så att resultaten också kan användas direkt i verksamheternas eget kvalitetsarbete och samtidigt ligga till grund för framtida praktiknära forskning.