Gå direkt till innehåll.
Logotyp HKR
  • Trygghet och säkerhet
  • Bibliotek
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare, Greenroom
In English
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
  • Logga in
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare, Greenroom
{{ prevNode.name }}
{{ node.name }}
  • Trygghet och säkerhet
  • Bibliotek
In English
Logotyp HKR
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
Mer innehåll
{{ node.name }} {{ node.name }}
  1. HKR
  2. Nyheter
  3. Kunskap som påverkar: Forskarens roll i den offentliga debatten
  1. HKR
  2. Nyheter
  3. Kunskap som påverkar:...
15 jan. 2025 /Nyhet /Forskning

Kunskap som påverkar: Forskarens roll i den offentliga debatten

Genom att delta i den offentliga debatten kan forskare sprida sin kunskap, påverka viktiga beslut och bidra till att lösa samhällsutmaningar. För doktoranden Sara Björklund var det en självklarhet att nå ut med sina forskningsresultat genom ett debattinlägg. 

Sara Björklund, doktorand i vårdvetenskap.

Sara Björklund är doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hon ser det som en naturlig del av sitt uppdrag att kommunicera sin forskning utanför akademin. För en tid sedan skrev hon, tillsammans med Kim Roelofs, doktor i urbana studier vid Malmö Universitet, en debattartikel i Svenska Dagbladet där de lyfte fram problemen med att andra samhällsaktörer använder polisens lista över utsatta områden. 

– Det ingår i vårt arbete att vi ska nå ut med våra resultat och bidra till samhället med den kunskap som forskning bidrar med. Genom vår forskning har vi identifierat något som vi tror behöver förändras, och det vill vi dela med oss av.  I det här fallet kände vi att en debattartikel var ett bra sätt att nå rätt målgrupper. 

Vilka tänker du på då? 
– Framförallt till beslutsfattare och personer som jobbar inom myndigheter där våra forskningsresultat på olika sätt är relevanta för deras arbete. Vi vill öka förståelsen kring vilka nackdelar som kan finnas med att använda samma grund som polismyndigheten använder för utsatta områden, trots att arbetet sker inom en annan myndighet.  

Att nå ut till beslutsfattare lyckades Sara Björklund och Kim Roelofs med direkt då den socialdemokratiska riksdagspolitikern Lawen Redar hörde av sig efter att ha läst debattartikeln och ville höra mer om deras forskning. 
 
– Vi hade ett jättebra möte med Lawen Redar. Hon är ju insatt i ämnet och ställde bra frågor, så vi kände att vi verkligen kunde bidra med ökad förståelse utifrån vår forskning. Mötet hade vi troligtvis inte fått till om vi inte skrivit debattartikeln.  

Inte rädd för aktiviststämpel

I ett samhällsklimat där fakta och åsikter emellanåt riskerar att sammanblandas kan forskare som deltar i den offentliga debatten lätt få en aktiviststämpel. Vissa forskare, inte minst inom politiskt känsliga ämnen, kan till och med dra sig för att delta i debatten av den anledningen. Sara Björklund är själv inte orolig för att få någon stämpel och poängterar att hon gör en tydlig skillnad på forskaren och privatpersonen Sara.  

– Om du skriver under med din forskartitel så anser jag att det du skriver ska vara baserat på forskning och evidens. I det här fallet är det helt och hållet forskaren Sara som skrivit.

Ser du själv några problem med att balansera subjektivitet med objektivitet? 
– Inte för mig personligen. Är det något som vi forskare ständigt diskuterar så är det balansen däremellan och hur vi hanterar den. Du måste kunna försvara dina ståndpunkter utifrån forskningsresultat för att bevara din trovärdighet. Samtidigt är vi också människor och ingen är hundra procent objektiv. 

– Jag kan ju se att det kan bli problematiskt och att objektiviteten kan ifrågasättas om du forskar inom ett område där du samtidigt är aktivist. Det ökar kraven på till exempel transparens och kritisk granskning. Däremot anser jag att det inte är fog för att ifrågasätta en forskares objektivitet bara för att den deltar i debatten baserat på forskningsresultat.

Så kan fler forskare höras

För några år sedan presenterade Vetenskap och Allmänhet “Jag vill men hinner inte”, en rapport om forskares syn på kommunikation. I den framgår det bland annat att bristen på tid är det största hindret för att forskningsresultat kommer samhället till del, men också att många forskare känner osäkerhet inför att kommunicera sin forskning utanför akademin. 

– Jag vet att det kan finnas en viss osäkerhet, både i hur man ska formulera sig och vilken kanal som bör väljas, men ut- eller fortbildning skulle kunna bidra till en minskad osäkerhet och att forskningsresultat i större utsträckning kommuniceras ut på andra sätt än bara via vetenskapliga artiklar. Vi forskare kan också bli bättre på att stötta varandra och visa på vinsterna och därigenom motivera till mer kommunikation. 

– Men jag skulle också vilja vända på det. Vi forskare kan givetvis bli bättre på att kommunicera, men jag vill också skicka en uppmuntran till resten av samhället att bli bättre på att ta del av forskningsresultat, avslutar Sara Björklund.  

Andra forskarröster om att delta i den offentliga debatten


Anders Jönsson, Professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, mångårig skoldebattör, inte minst i betygsfrågor.

– I grunden handlar mitt engagemang och mina debattinlägg om elevers rättigheter. Det jag vill, vilket också är drivkraften i min egen forskning, är att elever ska få en så bra och meningsfull utbildning som möjligt. Samtidigt tas många beslut om skolan av företrädesvis politiskt/ideologiska och ekonomiska skäl, som inte sällan går helt emot den vetenskapliga kunskap som faktiskt finns. Jag anser därför att det finns ett ansvar för mig som forskare, som är insatt i en fråga, att sprida kunskap om vilken forskning som har bedrivits och vad den kommit fram till. Så att de som de facto tar besluten kan göra detta utifrån ett bättre underlag. 
  
Lisa Källström, Biträdande professor i företagsekonomi, som skrivit debattartiklar om både platsvarumärke och akademins ansvar i användningen av AI. 

– Som forskare vill jag självklart att min forskning ska få betydelse och genom att lyfta mina erfarenheter och min forskning i debatten så öppnar jag upp för att den ska få genomslag. Forskare har generellt en viktig röst i många olika debatter och jag känner att det är en del av mitt uppdrag att faktiskt delta i samhällsdebatten. För egen del handlar det ofta om att jag sitter på kunskap sprungna ur forskningsprojekt som jag vill sprida till allmänheten. Kanske pågår en debatt som jag tycker bygger på missuppfattningar och då vill jag göra min röst hörd, erbjuda perspektiv och genom det påverka och sätta agendan framåt.  
  
Vad tror du krävs för att fler forskare ska vara aktiva i den offentliga debatten? 
–Det skulle väl vara mer tid och resurser och att det prioriterades och värderades högre. Jag tror också att vi forskare kan bli bättre på att uppmuntra och stötta varandra till att delta i debatten. Att tipsa varandra om bra forum, pågående debatter och vara bollplank för idéer.  
 


Anders Jönsson, Professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, mångårig skoldebattör, inte minst i betygsfrågor.

– I grunden handlar mitt engagemang och mina debattinlägg om elevers rättigheter. Det jag vill, vilket också är drivkraften i min egen forskning, är att elever ska få en så bra och meningsfull utbildning som möjligt. Samtidigt tas många beslut om skolan av företrädesvis politiskt/ideologiska och ekonomiska skäl, som inte sällan går helt emot den vetenskapliga kunskap som faktiskt finns. Jag anser därför att det finns ett ansvar för mig som forskare, som är insatt i en fråga, att sprida kunskap om vilken forskning som har bedrivits och vad den kommit fram till. Så att de som de facto tar besluten kan göra detta utifrån ett bättre underlag. 
  
Lisa Källström, Biträdande professor i företagsekonomi, som skrivit debattartiklar om både platsvarumärke och akademins ansvar i användningen av AI. 

– Som forskare vill jag självklart att min forskning ska få betydelse och genom att lyfta mina erfarenheter och min forskning i debatten så öppnar jag upp för att den ska få genomslag. Forskare har generellt en viktig röst i många olika debatter och jag känner att det är en del av mitt uppdrag att faktiskt delta i samhällsdebatten. För egen del handlar det ofta om att jag sitter på kunskap sprungna ur forskningsprojekt som jag vill sprida till allmänheten. Kanske pågår en debatt som jag tycker bygger på missuppfattningar och då vill jag göra min röst hörd, erbjuda perspektiv och genom det påverka och sätta agendan framåt.  
  
Vad tror du krävs för att fler forskare ska vara aktiva i den offentliga debatten? 
–Det skulle väl vara mer tid och resurser och att det prioriterades och värderades högre. Jag tror också att vi forskare kan bli bättre på att uppmuntra och stötta varandra till att delta i debatten. Att tipsa varandra om bra forum, pågående debatter och vara bollplank för idéer.  
 

Det gick inte att fullfölja begäran.

Kontakt

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.jobTitle }}

Länk till kontaktuppgifter visas om {{staffdetails.CountDown}} sekunder.

Visa kontaktuppgifter

E-post {{ staffmember.email }}

Telefon {{ staffmember.telephone }}

Digitalt möte: {{ staffmember.zoomUrl }}

Uppdaterad: 2025-01-16 av Sofia Johansson

Sidansvarig: Jakob Nord

Dela

  • Länk, dela på e-post (öppnas i mail-program)
  • Länk, dela på LinkedIn (öppnas i nytt fönster)
  • Länk, dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)
Dela

Högskolan Kristianstad är en del av COLOURS European University Alliance, ett samarbete med åtta andra europeiska universitet.

Colours logotyp.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Hitta hit

Trygghet och säkerhet​​​​​​​​​​​
Vid nödsituation, ring 112
Högskolans väktare nås på 044-2503650

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Visselblåsning
 
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
© Högskolan Kristianstad 2025
  • LinkedIn (öppnas i nytt fönster)
  • Youtube (öppnas i nytt fönster)
  • Instagram (öppnas i nytt fönster)
  • Facebook (öppnas i nytt fönster)
Följ oss

Högskolan Kristianstad är en del av COLOURS European University Alliance, ett samarbete med åtta andra europeiska universitet.

Colours logotyp.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Hitta hit

Trygghet och säkerhet​​​​​​​​​​​
Vid nödsituation, ring 112
Högskolans väktare nås på 044-2503650

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Visselblåsning
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
© Högskolan Kristianstad 2025