Ny avhandling: så kan lek och naturvetenskap förenas i förskolan

Kristina Lund, doktorand i pedagogiskt arbete.

Avhandlingen bygger på ett tvåårigt professionsutvecklingsprojekt där förskollärare tillsammans utforskade ett nytt sätt att arbeta med naturvetenskapligt innehåll i leken, med stöd av projicerade bilder och filmer. Forskningen visar att en aktiv och närvarande pedagogik i barns lek kan skapa nya möjligheter till meningsfullt lärande.  
Fokus ligger på förskollärarnas egna erfarenheter och hur deras reflektioner kan bidra till att utveckla undervisning i förskolan.

– Att arbeta lekresponsivt är inte en metod, utan ett förhållningssätt och en bro mellan undervisning, planerade aktiviteter och fri lek. Ett sätt att närma sig barnens värld med lyhördhet och nyfikenhet, säger Kristina Lund, doktorand i pedagogiskt arbete.

Fyra studier – ett gemensamt lärande

Avhandlingen består av fyra delstudier. I de tre första analyseras förskollärares samtal i fokusgrupper, där så kallad stimulated recall – filmade undervisningssituationer som sedan diskuteras – använts som verktyg för reflektion. Den fjärde studien bygger på individuella intervjuer efter avslutat projekt. 
Tillsammans ger studierna en fördjupad bild av vad som händer när lek, naturvetenskap och digitala verktyg möts och vilka professionella överväganden pedagogerna gör i stunden.

– Att arbeta lekresponsivt innebär en trefaldig utmaning: att känna sig trygg i leken, behärska naturvetenskapligt innehåll och att göra genomtänkta val av digitala verktyg. Något som överraskade mig en del var att vissa av deltagarna i projektet upplevde det som utmanande att vara den här lekande förskolläraren, något som de kanske inte varit vana vid tidigare.  

En teori som bygger broar

Det teoretiska ramverket bygger på Play Responsive Early Childhood and Care (PRECEC), som betonar samspelet mellan barn och vuxna i lek, samt TPACK-modellen, som väger samman teknologiska, pedagogiska och ämnesmässiga kunskaper.

– Genom att utgå från förskollärarnas egna erfarenheter kan vi skapa en undervisning på vetenskaplig grund som inte ställer lek mot lärande, utan ser deras ömsesidiga möjligheter. Man kan också använda teorin om lekresponsiv undervisning som ett underlag för att diskutera olika dilemman som man stöter på.     
Kristina Lund lyfter också hur PRECEC ger pedagoger ett professionellt språk som stödjer kollegiala samtal och utvecklingsarbete. Det gör också modellen mer användbar både i forskning och i praktiken.

Digital teknik som didaktiskt verktyg

En viktig del av projektet handlar om hur digitala verktyg, som projicerade bilder eller filmsekvenser, kan användas i det lekresponsiva och förstärka barnens upplevelser och stimulera till samtal.

– Tekniken används för att skapa en gemensam upplevelse där både barn och vuxna kan utforska innehåll tillsammans, säger Kristina Lund.

Hon betonar att det är pedagogens val, snarare än tekniken i sig, som avgör vilken kvalitet undervisningen får.

– Det jag lyfter fram i tredje delstudien är att det handlar om förskolornas didaktiska val och inte tekniken i sig som är det viktiga. Varför gör vi det här? Vad är det som är viktigt? Vad kan den här tekniken tillföra?  

Framtidens förskola på vetenskaplig grund

Kristina Lunds studie är den första i Sverige som undersöker hur lekresponsiv undervisning kan användas för att synliggöra naturvetenskap i förskolan. Forskningen har redan börjat få genomslag, bland annat i delar av förskollärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Men Kristina Lund ser framför sig ett fortsatt arbete med att implementera tankesättet i praktiken – och skapa förutsättningar för ett långsiktigt, vetenskapligt förankrat utvecklingsarbete.

– Det handlar inte om att förändra allt och säga “nu ska vi jobba så här”. Utan om att bygga vidare på det som redan fungerar. Vi gör mycket bra i förskolan, men vi kan utveckla ännu mer genom att reflektera tillsammans, avslutar Kristina Lund.  

Läs hela avhandlingen, Lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan.