Ny forskning: Därför använder högskolestudenter AI – och så behöver lärosätena anpassa sig
En ny studie vid Högskolan Kristianstad visar att studenters användning av ChatGPT drivs av olika faktorer beroende på var i världen de studerar. Resultatet kan ge viktiga insikter både till universitetslärare och beslutsfattare om nödvändig anpassning av framtida undervisning.
Montathar Faraon, biträdande professor i informatik, och Kari Rönkkö, professor i informatik.
Studien, som publicerats i Education and Information Technologies, är gjord av Montathar Faraon, biträdande professor i informatik, och Kari Rönkkö, professor i informatik. Den bygger på data från en undersökning där 586 högskolestudenter i Norden och USA deltagit. Genom att använda strukturell ekvationsmodellering (SEM) har de båda forskarna undersökt vilka faktorer som påverkar studenters vilja att använda ChatGPT. Resultaten visar att prestationsförväntningar är den starkaste drivkraften i båda regionerna. Men det finns också tydliga skillnader mellan USA och de nordiska länderna.
– En slutsats vi drar är att studenter använder ChatGPT på ett mer målmedvetet och målinriktat sätt i USA, även om vi faktiskt förväntade oss ännu större skillnad, säger Montathar Faraon. Utbildningssystemet ser ju annorlunda ut och det var därför vi inkluderade USA i studien. Dels är utbildningen inte gratis som i de nordiska länderna, men det är i regel också högre konkurrens på amerikanska universitet, både om betygen under studierna och om jobben efteråt. För studenter i Norden är betygen G eller VG inte lika avgörande. Här är synen istället att det är kunskap, erfarenhet och kontakter som i slutändan resulterar i en anställning.
Studien visar också att amerikanska studenter i högre utsträckning ser AI som ett sätt att stärka sin innovationsförmåga och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. I Norden är hedonistiska drivkrafter mer påfallande, det vill säga att man också använder ChatGPT i underhållande och experimentella syften. En annan, och för forskarna mer överraskande, slutsats var att kostnaden för premiumversionen av ChatGPT inte hade någon större inverkan i någon av studentgrupperna.
Så kan högre utbildning AI-anpassas
Resultaten ger viktiga insikter både för utbildare och beslutsfattare, menar de båda forskarna. För lärosäten och lärare handlar det om att förstå hur ChatGPT och AI kan användas som pedagogiska verktyg i undervisningen, men också för att förbättra studenters resultat.
– Studien bekräftar ju att studenter använder ChatGPT för att de vill förbättra sina studieresultat. Då är det också lärares uppgift att hjälpa studenter att förstå hur de kan göra det på bästa sätt. Men vi behöver också förbereda dem på hur AI kan användas i deras framtida yrkesroller, oavsett om det gäller designers, ekonomer eller lärare. Lärosätens uppgift är att göra studenter anställningsbara. De lärosäten som inte integrerar AI-användning i sina utbildningar kan komma att väljas bort.
– Samtidigt är det av stor vikt att balansera användningen för att undvika ett AI-beroende och säkerställa att studenter också utvecklar kritiskt tänkande och ämnesförståelse, fortsätter Kari. Det kommer att visa sig snabbt under samtal, till exempel vid anställningsintervju, om du inte lär dig reflektera på egen hand.
För beslutsfattare handlar en av utmaningarna om att anpassa regler och riktlinjer för AI-användning i undervisningen så att det följer GDPR och EU:s AI Act. Dessutom bör lärare få rätt kompetensutveckling för att kunna använda teknologin på ett sätt som fungerar pedagogiskt.
– Det kommer att vara helt nödvändigt att investera tid åt denna utveckling. Än så länge finns inget facit, och eftersom olika discipliner arbetar på olika sätt måste alla fundera på hur man kan använda det bäst, anpassat till sitt ämnesområde.
När Montathar och Kari inledde arbetet med studien 2023 fanns det knappt någon forskning alls på området, i synnerhet inte kring specifika AI-tjänster. Ett nästa steg för är att genomföra fortsättningsstudier i Europa, Mellanöstern och Asien.