Nytt forskningsprojekt mot mobbning: Hur kan skolan få fler elever att försvara?
Tidigare forskning visar att mobbning är mindre vanligt i skolor där fler elever aktivt försvarar de som utsätts. Men vad gör att vissa elever vågar ta den rollen, förändras det beteendet över tid och hur kan skolor stödja och främja försvararbeteenden? Ett nytt forskningsprojekt kommer under tre år att undersöka detta i skolor över stora delar av Sverige.
Marlene Bjärehed, lektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, är en av forskarna i projektet. Hon berättar att det finns olika sätt för elever att försvara mobbningsutsatta. Vissa ingriper direkt och konfronterar den som mobbar, medan andra stöttar den utsatta i efterhand. En viktig fråga är om vissa försvararbeteenden fungerar bättre än andra och om detta varierar mellan årskurser.
– Vi vet att försvar kan minska mobbning, men det finns lite forskning om vilka sätt som fungerar bäst och i vilka situationer och om det förändras över tid, säger Marlene Bjärehed. I forskningsprojektet kommer vi att följa elever i årskurs 4 till 8 under tre års tid för att förstå hur deras försvararbeteenden utvecklas över tid och vilka faktorer som påverkar deras benägenhet att ingripa.
Klassrumsklimat och självtillit spelar roll
Tidigare studier har visat att skolor med ett positivt klassrumsklimat – där relationerna mellan elever och mellan elever och lärare präglas av trygghet och respekt – har fler elever som försvarar de utsatta. Även självtillit spelar en viktig roll.
– Elever som tror på sin egen förmåga att försvara är mer benägna att agera, säger Bjärehed. Men vi vill också förstå hur olika faktorer samverkar. Till exempel vad som händer när en elev har hög självtillit att försvara, men befinner sig i ett klassrum med negativt klassrumsklimat.
Datainsamling, utmaningar och praktisk nytta
Stiftelsen Friends kommer också att vara delaktiga i projektet och stå för genomförandet av datainsamlingen på skolor runt om i Sverige. Totalt hoppas man att cirka 4000 elever ska delta. Förhoppningen är att resultatet ska kunna hjälpa skolor i det förebyggande arbetet och därigenom få så många elever som möjligt att ta parti för mobbningsutsatta.
Marlene Bjärehed medger att det finns en utmaning i att följa elever över tid, särskilt när de byter skola, vilket är vanligt när eleverna börjar i högstadiet. Men hon poängterar att långsiktigheten är viktig för att förstå hur försvararbeteenden formas och förändras.
– Mobbning handlar sällan om något mellan enskilda individer. Det handlar om hela gruppen och skolmiljön och vi behöver bli bättre på att förstå mekanismerna bakom försvararbeteenden. Genom en djupare insikt i dessa processer hoppas vi att projektet kan ge skolor bättre förutsättningar att skapa en miljö där fler elever vågar ta ställning mot mobbning, vilket i sin tur kan bidra till både minskad förekomst och lindrade effekter för dem som ändå utsätts, avslutar Marlene Bjärehed.
Fakta:
Projektet Att försvara mobbade kamrater på olika sätt: En longitudinell studie om elevers Försvararbeteenden som ett flerdimensionellt fenomen pågår mellan 2025 och 2028 och finansieras med stöd av Vetenskapsrådet.
En första pilotstudie sker under våren. Därefter påbörjas den stora datainsamlingen under hösten 2025. Björn Sjögren, universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet, leder projektet. Övriga deltagande är Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, Linda Wänström, docent i statistik vid Linköpings Universitet, Wendy Craig, professor i psykologi vid Queens University i Kanada samt Marlene Bjärehed, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.