Polariseringen av klimatfrågan undersöks i nytt forskningsprojekt

– Klimatfrågan har historiskt varit en fråga som engagerat många oberoende av politisk tillhörighet. På senare år har den blivit alltmer kopplad till ideologi och partipolitik, och därmed också polariserad. Vi vill förstå mekanismerna bakom denna förändring och hur identitetsbaserad polarisering påverkar klimatdiskussionen, säger Emma Renström, professor i psykologi vid Högskolan Kristianstad och projektledare.

Forskningsprojektet, The political polarization of climate change kommer att omfatta fyra olika studier med fokus på Sverige, där forskarna bland annat ska analysera politisk retorik, identitetsbaserade attityder och deras koppling till klimatfrågan. En av frågorna är hur politiker och medier använder språk och begrepp som kan förstärka eller minska polarisering.

– Vi utgår från det som kallas affektiv polarisering, vilket innebär att personer som identifierar sig med vissa politiska grupper eller partier hyser kraftigt negativa uppfattningar om anhängare av andra grupper eller partier. Det gör att samarbete i sakfrågor förhindras. Att sakfrågor som klimatfrågan blir polariserad innebär att människors ideologiska position gör att de tar en viss ställning i klimatfrågor, kanske utan att faktiskt fundera över själva sakfrågan. Kan vi identifiera faktorerna som driver polariseringen kan vi också skapa oss en förståelse för hur den kan minskas. Om vi kan bidra till en mer nyanserad och konstruktiv dialog kring klimatfrågan kan det kanske bidra till mer klimatvänliga beteenden.

The political polarization of climate change är ett samarbete mellan Emma Renström, Högskolan Kristianstad, Hanna Bäck, professor i statsvetenskap och Fredrik Björklund, professor i psykologi, båda vid Lunds universitet. Projektet pågår i 4 år med start i juni i år.