Stark vilja till klimatanpassning i Skåne – bristande samordning bromsar åtgärder
Ny forskning vid Högskolan Kristianstad belyser sambandet mellan landskapsidentitet, klimatförändringar och medborgarnas vilja till klimatanpassning i Skåne. Fyra av fem tror att klimatförändringarna kommer att påverka deras närmiljö redan innan 2040. Nu menar forskarna bakom studien att det behövs politiska ansträngningar som möter det engagemang som redan finns hos allmänheten.
– Det här är en fråga som kan göra verklig skillnad i ett val. Resultaten från våra studier visar att allmänheten är orolig och att många redan upplever effekter av klimatförändringar. Samtidigt visar de en tydlig vilja till förändring, säger Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad.
Koppling mellan plats, landskap och vilja till förändring
Tillsammans med Ryan D. Bergstrom, biträdande professor i geografi vid University of Minnesota-Duluth, har han undersökt hur invånare i Skåne identifierar sig med sina landskap och hur klimatförändringar hotar denna landskapsidentitet, med konsekvenser för välbefinnande och anpassning. De har också tittat på i vilken utsträckning skåningarna uppger sig vara redo för klimatanpassningar.
– Studierna visar att det finns en växande allmän vilja till klimatanpassning, både i form av medvetenhet och ambition att agera. Fyra av fem av de svarande tror att klimatförändringarna kommer att påverka deras närmiljö redan innan 2040. En tredjedel uppger att de redan påverkats av effekter såsom erosion, översvämningar och förändrade regnmönster.
Det här är en fråga som kan göra verklig skillnad i ett val. Resultaten från våra studier visar att allmänheten är orolig och att många redan upplever effekter av klimatförändringar.
Studien visar att ju starkare känslomässig koppling människor har till en plats, desto mer benägna är de att vilja skydda den genom förändring. Något som Thomas Beery också menar att politiker kan dra nytta av i sitt beslutsfattande.
Bristande samordning och lokala skillnader
Men där medborgarna är klimatmedvetna och villiga att agera haltar samhällets institutionella strukturer. Många kommuner har antagit klimatanpassningsstrategier, men saknar tydlig samordning, finansiering eller ansvarsfördelning.
– Dessutom finns det stora skillnader mellan olika kommuner och regioner. Vissa har kommit långt, andra står ännu i startgroparna. Det skapar ojämlika förutsättningar att möta samma klimatutmaningar. Det krävs politiska beslut för att åtgärda detta.
Konkreta satsningar som gjort skillnad både för klimat och medborgare
När man pratar om klimatanpassningar handlar det ofta om uppoffringar. Men det behöver inte vara så, poängterar Thomas Beery. Tvärtom kan satsningar skapa mervärden för både klimat och livskvalitet. Han lyfter Kristianstads kommun som ett gott exempel.
– Kristianstad är landets lägsta punkt och lever med ett konstant hot om översvämningar. Här har man arbetat långsiktigt med klimatanpassning. Återställandet av våtmarker är ett exempel som inte bara har minskat riskerna för översvämning, utan också ökat den biologiska mångfalden och förbättrat tillgången till rekreationsområden. Det visar konkret hur klimatarbete och livskvalitet kan gå hand i hand.
Den typen av multifunktionella lösningar är nyckeln till framtidens klimatanpassning, tror forskarna. Där ekosystem, välbefinnande och samhällsstruktur förstärker varandra.
Nästa steg: Vad är vi villiga att förändra?
Beery och Bergstrom ser en naturlig fortsättning på forskningen. Nästa steg blir att undersöka inte bara vad människor känner inför klimatförändringar, utan vad de faktiskt är beredda att förändra i praktiken.
– För Ryans del, som geograf, handlar nästa steg om att följa upp resultaten i Minnesota och jämföra med andra regioner. Jag själv vill gärna fördjupa mig i vilka konkreta åtgärder människor faktiskt är beredda att genomföra individuellt och kollektivt. Till exempel hur mycket man är villig att minska sina egna koldioxidutsläpp, avslutar Thomas Beery.