Fritidshem kan spela nyckelroll för barns relation till naturen

– Det är inte bara att du går ut och använder naturen som arena. Du kan göra massor av saker som inte nödvändigtvis ger en upplevelse av att vara en del av naturen, säger Tanya Uhnger Wünsche, doktorand i pedagogiskt arbete inriktning fritidshem.  

– Samhörighet med naturen är viktig eftersom den hänger ihop med både barns välmående och deras vilja att ta ansvar för sin omgivning, fortsätter hon. När barn inte bara vistas i naturen utan också känner en relation till den, ökar både deras nyfikenhet, deras återhämtning och deras motivation att ta hand om miljön.  

Intresset för frågan har vuxit fram över lång tid. Tanya Uhnger Wünsche har arbetat med både barn och naturpedagogik i många år, vilket har format hennes forskningsfokus. I avhandlingen betonar hon att det avgörande inte är att barn är i naturen, utan också hur upplevelsenhos barnen tas till vara.  

Från tillgång till upplevelse och mätning  

Avhandlingen bygger på fyra delstudier som tillsammans ger en bild av hur samhörighet med naturen kan förstås och utvecklas. Den tar utgångspunkt i Malmö och den kommunala fritidshemsverksamheten. En delstudie handlar om fritidshemmens fysiska tillgång till natur i Malmö, där resultaten visar att många fritidshem har relativt goda möjligheter.   

– Tillgången till natur är en viktig parameter för att barn ska få känna samhörighet med naturen, men samtidigt bara en del av helheten i både avhandlingen och praktiken.  

Men för att förstå vad som faktiskt händer i verksamheten behövs fler perspektiv. I den andra delstudien undersöktes därför hur samhörighet med natur kan mätas hos barn i institutionella arenor, något som visade sig vara komplext.  

– Det är ganska svårt att mäta. Barn har inte alltid ett språk för de här mer abstrakta frågorna.  

Genom anpassade enkäter, till exempel med visuella svarsalternativ, och genom att kombinera dessa med barns egna berättelser har olika sätt att närma sig frågan prövats. Parallellt genomfördes en längre studie där barn deltog i återkommande naturaktiviteter över tid.  

– Vi har arbetat med en intervention där naturupplevelser används för att stärka samhörigheten med naturen hos fritidshemsbarn. Då blir det tydligt att det inte bara handlar om vad barnen gör, utan också om hur de tänker och känner kring naturen.  

Kräver organisatoriskt stöd och medvetna val  

En viktig slutsats i avhandlingen är att fritidshemmet har stor potential som en arena att jobba med barns samhörighet med naturen, men att det kräver rätt förutsättningar. Fritidshemspedagogernas engagemang är avgörande, men också faktorer som tid, organisation och ledningens stöd är viktiga för att naturupplevelse kan bli till samhörighet.  

– Det kräver medvetna pedagogiska och didaktiska val, långsiktig planering och en ledning som ser barnens relation till naturen som en del av verksamhetens uppdrag. Om vi vill att barn ska utveckla en nära relation till naturen, behöver vi också skapa förutsättningar för det i vardagen. Inte bara enstaka aktiviteter, utan om att integrera naturen i vardagen där de är, till exempel i deras institutionella arenor, avslutar Tanya Uhnger Wünsche.