Grågåsen – från Spanien-resenär till stannfågel och kortflyttare
Förr var Spanien de svenska grågässens vinterparadis. I dag stannar många skånska gäss året om, medan de som häckar längre norrut oftast nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. I sin avhandling har Camilla Olsson undersökt hur det nya flyttmönstret har växt fram, och varför.
Flera gåspopulationer har ökat i Sverige, och när gässen betar på åkrarna kan det leda till skador på grödorna och ekonomiska förluster för lantbrukarna. Därför är det viktigt att veta mer om hur gässen rör sig och söker föda i landskapet.
Camilla Olsson, doktorand vid SLU i samarbete med Högskolan Kristianstad, har märkt grågäss med GPS-sändare på fem platser: Hudiksvall, Örebro, Nyköping, Kristianstad och Svedala.
– Det är häftigt att hålla i en livs levande gås som man sedan kan följa i flera år, i princip i realtid. Det ger en unik inblick i gässens liv, säger Camilla Olsson.
Hennes avhandling avslöjar ett intressant mönster i grågässens flyttvanor. De grågäss som märkts i Skåne, i Kristianstad och Svedala, stannade för det mesta i samma område hela året. Bara någon enstaka individ flög över Öresund till Danmark under vintern. De är i praktiken stannfåglar.
Däremot flyttade i stort sett alla märkta gäss från Hudiksvall, Örebro och Nyköping söderut, huvudsakligen till Danmark, Tyskland och Nederländerna.
På 1970–90-talen var Frankrike och Spanien centrala vinterområden för grågässen. Det visar data från tidigare studier med ringmärkta gäss. I Camillas studier var det bara en GPS-märkt individ som nådde ända till Spanien.
Jag hoppas att mina resultat ska användas inom förvaltningen och i förlängningen bidra till att minska skador på jordbruksmark
Förr flyttade alla svenska grågäss ungefär lika långt – de som häckade längst söderut i Sverige flyttade också längst söderut i Europa. Nu flyttar de nordligaste häckarna längst. De flyger alltså över sina stationära artfränder i Skåne på väg till kontinenten.
Förklaringen till det ändrade flyttmönstret är troligtvis en kombination av mildare klimat och förändringar i jordbruket. Vintrarna är mildare och i mellersta Europa, inklusive sydligaste Sverige, finns ofta öppet vatten året runt. Dessutom har det har blivit vanligare med vintergröna grödor som gässen äter.
Camilla Olsson, under fältarbete. Foto: Niklas Liljebäck
Men Camilla Olssons forskning handlar inte bara om vart gässen flyttar – utan också om hur de använder jordbrukslandskapet. Hon har bland annat sett att gäss gärna väljer vall och betesmark på våren, stubbåkrar och skördespill på hösten samt mer varierande grödor på vintern. Olika gåsarter verkar också skilja sig åt: kanadagäss föredrar gröna vintergrödor, medan bläsgäss oftare väljer gräsmarker.
– Jag hoppas att mina resultat ska användas inom förvaltningen och i förlängningen bidra till att minska skador på jordbruksmark.
Camilla Olsson försvarar sin avhandling, From flyway to field Ecology and management of geese in agricultural landscapes, den 23 januari 2026 på Högskolan i Kristianstad och zoom
Text: Anna Lundmark, SLU