Gymnasieelever får olika förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare
Hur undervisningen i naturkunskap utformas kan påverka hur elever förbereds för att förstå och agera i frågor om hållbar utveckling. Det visar en ny avhandling där Sara Brommesson undersökt hur undervisningen i ämnet ser ut på gymnasiet och vilka konsekvenser den kan få för elevernas möjligheter att utveckla handlingskompetens som samhällsmedborgare.
Sara Brommesson har i sin avhandling undersökt gymnasieelevers förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare.
– Naturkunskap är ett gymnasiegemensamt ämne som alla elever läser. Det gör ämnet särskilt viktigt för hur vi förbereder framtidens samhällsmedborgare, säger Sara Brommesson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.
Samma innehåll – men olika sätt att undervisa
I avhandlingen har naturkunskapslärares didaktiska val identifierats och analyserats genom fokusgruppsdiskussioner och enkäter. Resultaten visar att undervisningens innehåll till stor del är likartat på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Däremot skiljer sig undervisningsmetoderna.
– På högskoleförberedande program får elever oftare diskutera, problematisera och reflektera kring värderingar och etiska frågor kopplade till hållbar utveckling. Det gör att de eleverna tränas mer i att diskutera och ta ställning, medan man på yrkesprogrammen i högre grad har en faktabaserad undervisning som är styrd av tydliga instruktioner.
Viktigt för handlingskompetens
En central del i avhandlingen är begreppet handlingskompetens, det vill säga att förstå, ta ställning och agera i komplexa samhällsfrågor som till exempel klimat, hälsa och hållbar utveckling. Sara Brommesson poängterar vikten av att medborgare
i ett demokratiskt samhälle inte bara känner till etablerade normer utan också kan ifrågasätta och bidra till förändring när det behövs.
– Vi behöver människor som vågar tänka nytt och utmana det som redan finns. Så som utbildningen ser ut just nu riskerar vi att få ett samhälle där vissa grupper tränas i att problematisera och tänka nytt medan andra grupper främst förväntas följa givna regler.
Ramfaktorer som påverkar undervisningen
Avhandlingen visar också att organisatoriska förutsättningar i skolan påverkar undervisningen. Bland annat beskriver lärare på yrkesprogram flera utmaningar så som större och mer blandade undervisningsgrupper, högre frånvaro, mindre tid för ämnet, svårare att genomföra studiebesök och ämnesövergripande arbete. I många fall schemaläggs naturkunskap dessutom sent i veckan, vilket kan göra det svårare att arbeta med mer diskussionsbaserad undervisning.
– Det handlar inte bara om lärarens val i klassrummet. Organisationen runt undervisningen spelar stor roll för vad som faktiskt blir möjligt att göra, säger Sara Brommesson.
Kan bidra till utveckling i skolan
Resultaten kan användas både i lärarutbildning och i skolors utvecklingsarbete. Enligt Sara Brommesson finns det stora möjligheter att utveckla undervisningen genom mer tvärvetenskapliga arbetssätt och samarbete med samhället utanför skolan.
– Elever skulle till exempel kunna arbeta med verkliga hållbarhetsutmaningar tillsammans med företag eller kommuner. Det kan stärka känslan av att de själva kan bidra till förändring.
Hon menar också att naturkunskap behöver ges en tydligare roll i gymnasieskolan.
– Naturvetenskaplig kunskap är central för att förstå många av de samhällsutmaningar vi står inför. Därför behöver ämnet också få rätt förutsättningar i skolan.
Läs avhandlingen, Handlingskompetens och medborgarbildning i hållbar utveckling: Erbjuden undervisning i naturkunskapsämnet.