Hon undersöker clownernas arbete med familjer i kris
Med röda näsor vill de skapa fina minnen för familjer som lever i en osäker migrationssituation. Men bakom clownernas lekfulla fasad finns ett genomtänkt arbete. I ett forskningsprojekt vid Högskolan Kristianstad undersöker Eva Schömer vilken betydelse deras insatser kan ha.
Fyra av fem clowner som deltar i forskningsprojektet.
Det knackar på dörren. Pappan i familjen öppnar. Utanför står en person som frågar om två clowner får komma in. Det får de.
Clownerna kommer från Clowner utan gränser. De är på plats hos Migrationsverkets mottagnings- och återvändarcenter i Märsta. Här bor både personer som väntar på beslut i sin asylansökan och personer som har fått beslut om utvisning och ska lämna landet.
– Det är inte jättekul att leva på det sättet. Så för att skapa ett andrum i den osäkra tillvaro de befinner sig i och lämna ett fint litet minne som familjen kan ha kvar, det kan vara värt en del, säger Eva Schömer, professor i rättsvetenskap på Högskolan Kristianstad.
Hon undersöker clownernas professionella arbete
Eva Schömer genomför just nu ett projekt som heter ”Mellan lek och ordning – clownkunskap som metod i slutna institutioner”. Syftet är att undersöka hur clownernas professionella arbete kan beskrivas, analyseras och utvecklas i en institutionell miljö.
– Det finns ingenting om clowner i den här evidensbaserade praktiken. Därför har jag behövt titta på andra områden där man pratar om evidensbaserad praktik, sen försökt bygga en egen modell utifrån det.
Ingen ska behöva känna sig utsatt, det här ska handla om lek och närhet utan krav på motprestation
Kvinnan som står i dörren på mottagnings- och återvändarcentret i Märsta är clowngruppens ”civila person”. Clownerna arbetar alltid i par, och vid besöken följer en civil medföljare med. Det är bland annat för att clownerna inte själva ska behöva ta den första kontakten eller riskera att uppfattas som påträngande.
– Clownerna, eller den civila personen i det här fallet, ska alltid knacka på och fråga först om de får komma in. Allt handlar om respekt och om det blir ett ”nej” så är det stopp direkt. Ingen ska behöva känna sig utsatt, det här ska handla om lek och närhet utan krav på motprestation.
Inte bara på lek och skoj
På bilresan till Märsta diskuterar clowngruppen kring vilka familjer de ska träffa, då familjerna har fått föranmäla intresse för clownbesök, och hur gruppen eventuellt kan ta sig an mötena.
En person sa till mig att ”Kan inte vissa saker bara få vara lek och skoj?”
Och på bilresan hem diskuterar gruppen ofta hur det gick och om det finns något som de hade kunnat göra annorlunda.
– En person sa till mig att ”Kan inte vissa saker bara få vara lek och skoj?”. Jo, det kan det, men inte när det handlar om så här pass allvarliga saker. Och de här clownerna arbetar väldigt systematiskt och uppstyrt, vilket jag tror att många inte förstår.
Men det finns mycket som skiljer en cirkusclown från en relationell clown, som arbetar inom vård och omsorg eller i kriszoner. Den röda näsan är egentligen en av få likheter.
– Cirkusclowner fokuserar på underhållning och show. Det ingår i de relationella clownernas arbete också, men där är det främst fokus på att avlasta familjen och vara väldigt inkännande i situationen.
Har deltagit i flera krig
Clownerna i gruppen som Eva Schömer observerar har tillsammans erfarenhet från ett stort antal krig. De har uppträtt i bombskydd och utfört magitrick för att ta sig förbi beväpnade vakter. I gruppen finns också erfarenheter från Stockholms dramatiska högskola, filmarbete, vården och kriminologin. En av clownerna har dessutom startat en clownskola i Palestina.
– De är så himla coola de här människorna. Det måste jag verkligen säga. Jag tror att clowner är den yrkesgruppen som får minst uppskattning med tanke på hur mycket de gör.
Anledningen till att Eva Schömer startade sitt projekt var att en av clownerna var hennes tidigare student, Oldoz Javidi.
– Det var ju lustigt, men jag brukade visa en film för mina studenter som heter ”När mörkret faller”, och så visade sig det att hon hade spelat en av huvudrollerna där.
Högskolan går in och betalar min lön för att göra ett projekt som motsvarar det som skulle komma in från en verksamhet utanför högskolan.
”Mellan lek och ordning – clownkunskap som metod i slutna institutioner” är ett samverkansprojekt mellan Clowner utan gränser och Högskolan Kristianstad.
– Högskolan går in och betalar min lön för att göra ett projekt som motsvarar det som skulle komma in från en verksamhet utanför högskolan.
Skapar samspel i familjerna
Hon har genomfört fem observationer hos familjer på mottagnings- och återvändarcenter i Märsta. Under observationerna har Eva Schömer bland annat sett hur en pappa lagt bort telefonen för att jonglera och hur en stor pojke i en familj fått ”flyga” med hjälp av clownerna.
Hon har även genomfört intervjuer med clownerna och ska också intervjua anställda på centret innan hon skriver sin rapport som ska lämnas in i slutet av augusti 2027.
– Det har varit spännande att se hur clownerna skapar utrymme för gemensam lek och samspel i familjerna.
Text: Fredrik Palmqvist
Uppdaterad: 2026-11-19 av Jakob Nord
Sidansvarig: Jakob Nord