Forskning visar: Att uppmärksamma naturen ökar välbefinnandet
Kan något så enkelt som att lägga märke till en växt, en fågel eller himlen göra skillnad för hur vi mår? Forskning visar att svaret är ja. När Holli-Anne Passmore nyligen gästade Högskolan Kristianstad för ett seminarium handlade det om just detta, kraften i att uppmärksamma naturen i vardagen.
Foto: Kristianstads kommun/Claes Sandén.
– Natur finns överallt omkring oss. Det behöver inte vara en vara långt bort, i en skog eller ett naturreservat. Det kan vara himlen utanför fönstret, maten vi äter eller växter hemma, säger Holli-Anne Passmore, docent och prefekt vid institutionen för psykologi vid Concordia University of Edmonton i Alberta, och pekar på en väggväxt i konferensrummet där vi sitter.
Att notera naturen runt omkring oss
Många människor tänker att naturupplevelser kräver tid och planering. Att man måste ta sig bort från staden eller ut i “riktig” natur som skog, berg eller sjö. Men Holli-Anne Passmores forskning visar något annat.
– En av de viktigaste delarna i min forskning, och i mina föreläsningar, är behovet av att bredda vår syn på vad natur är. Den finns redan överallt i vår vardag, det viktiga är att vi lägger märke till den.
Det är också grunden i hennes metod “Noticing Nature”, där fokus ligger på att uppmärksamma naturen omkring oss och reflektera över vilka känslor den väcker. Studier visar att även små inslag av natur kan bidra till ökat välbefinnande, bättre koncentration och en starkare känsla av sammanhang.
Små förändringar ger stora effekter
Metoden har fått ett stort medialt genomslag. Att metoden är så tilltalande tror Holli-Anne har att göra med att den är så enkel att använda i vardagen.
– För det första är den väldigt enkel: att lägga märke till naturen omkring dig kräver inga medel förutom din uppmärksamhet. Den påverkar också en djupare dimension av välbefinnande och kan stärka känslor som samhörighet, förundran och inspiration. Sådant som kan vara svåra att nå med andra metoder.
Hon jämför med den etablerade övningen “tre bra saker”, som också är effektiv för att öka positiva känslor. En annan faktor är att metoden inte kräver mer tid.
– I våra studier ser vi att deltagarna inte spenderar mer tid i naturen, de börjar bara uppmärksamma den mer. Det gör metoden tillgänglig även i en vardag där många upplever att tiden inte räcker till.
Holli-Anne Passmore Foto: UBC Okanagan
En växande distans till naturen
Samtidigt visar annan forskning, bland annat studier från Högskolan Kristianstad, att allt fler människor i dag upplever en frånkoppling från naturen. Denna kan ta sig uttryck i exempelvis apati, rädsla eller som en konsekvens av hur den byggda infrastrukturen formar våra liv.
– Vi har i många sammanhang tappat kontakten med naturen. Vi vet inte längre var vår mat kommer ifrån och vi har färre vardagliga upplevelser av natur, säger Holli-Anne Passmore.
Är idén att vi “naturligt” dras till naturen för enkel?
– Det finns en debatt kring det. Jag tror fortfarande att vi har en inneboende koppling till naturen, men den kan vara dold under kulturella lager.
Holli-Anne menar att det också hänger ihop med samhällsutveckling, urbanisering och ett ökat fokus på konsumtion. Men också med hur vi ser på oss själva.
– Historiskt såg vi oss som en art bland många. Men i dag finns en idé hos vissa om att människan står över naturen. Det skapar distans.
Samma tendenser världen över
Holli-Anne Passmore har gjort studier på flera olika kontinenter och en styrka i forskningen är att resultaten är konsekventa i olika delar av världen. Studierna visar nämligen liknande effekter.
– Det tyder på att det här är något grundläggande mänskligt. Att uppmärksamma naturen och känna en koppling till den påverkar oss, oavsett var vi befinner oss.
Att bryta autopiloten i vardagen kan alltså vara första steget mot en starkare känsla av närvaro och välbefinnande. För den som vill börja är rådet enkelt:
– Titta upp! Lägg undan mobilen, ta ur hörlurarna. I grund och botten handlar det om bli medveten om sin omgivning.
Relaterad forskning vid Högskolan Kristianstad
Besöket vid Högskolan Kristianstad sker i samarbete med Thomas Beery, professor i miljödidaktik. Hans senaste forskningsarbete behandlar bland annat utveckling av miljöbeteende som en del av Svenska Kanotförbundets utbildningar, utformningen av urbana kustnära vandringsleder i Skandinavien, landskapsidentitet och klimatförändringar samt olika frågor kopplade till människors samhörighet med naturen i samarbete med kollegorna Marie Fridberg och Tanya Uhnger Wunsche.