Nya forskningsråd ska minska skador från gäss
Gäss orsakar allt större skador på svenska åkrar. Nu presenterar forskare vid Högskolan Kristianstad och Sveriges lantbruksuniversitet nya råd för hur lantbrukare och myndigheter kan minska problemen.
Foto: Niklas Liljebäck
Antalet gäss i Europa har ökat kraftigt de senaste decennierna. Samtidigt har jordbruket förändrats på ett sätt som gör landskapet mer attraktivt för betande gäss. Resultatet är ökade skador på grödor och växande konflikter mellan lantbruk och naturvård.
– Gäss är jättesmarta och framför allt har de en väldigt bra förmåga att känna av födans innehåll av kolhydrater och proteiner. De kartlägger jordbrukslandskapet och skaffar sig en bild av var den bästa maten finns, beroende på vilka behov de har och sen utnyttjar de landskapet därefter, säger Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad.
Ett flertal färska studier visar att olika gåsarter föredrar olika grödor och att deras val styrs av både näringsinnehåll och trygghet. GPS-märkta gäss har också visat att skrämsel fungerar, men ofta bara tillfälligt. Efter några dagar kan fåglarna vara tillbaka om inga alternativa betesytor finns.
Johan Elmberg och hans kollegor betonar att åtgärder måste anpassas efter art, plats och årstid. Samtidigt pekar de på ett större dilemma.
– Vi människor har i praktiken bjudit in gässen till jordbrukslandskapet genom näringsrika grödor och stora öppna fält. Våra råd kan minska skador lokalt, men de långsiktiga lösningarna är mer komplexa. Bland annat kan det handla om att stammarna av vissa arter måste minskas, säger Johan Elmberg.
Forskningsprojektet har letts av Johan Elmberg tillsammans med Johan Månsson på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och har finansierats av Naturvårdsverket. Det är också Naturvårdsverket som distribuerar faktablad med råd som baserats på forskningen. Faktabladen är fritt tillgängliga och riktar sig till aktörer inom gåsförvaltning i hela landet, inte minst jordbrukare.