Pandemin satte strokerehabiliteringen på prov – ny studie visar behov av stärkt krisberedskap
När vården ställde om till COVID-19-vård fick strokerehabiliteringen stå tillbaka. En ny studie, publicerad i Scandinavian Journal of Caring Sciences , visar att rehabiliteringsinsatser begränsades, patientsäkerheten påverkades och att personalen utsattes för etisk stress. Samtidigt utvecklades nya arbetssätt och digitala lösningar som bidrog till att verksamheterna kunde anpassa sig till den nya situationen. Resultaten pekar på behovet av att ge rehabilitering en tydligare plats i framtidens krisberedskap.
Studien bygger på svar från 340 medarbetare inom strokerehabilitering från samtliga 21 regioner i Sverige. Resultatet visar att ingen av strokerehabiliteringsverksamheterna hade stängts helt under pandemin. Däremot rapporterade många att rehabiliteringsinsatser hade pausats eller anpassats när resurser och personal omfördelades till COVID-vård. Mer än hälften uppgav att deras arbetssituation förändrades, och många beskrev hur rehabiliteringsinsatser fick begränsas eller ställas in. Detta väckte oro för att patienter inte skulle få den rehabilitering de behövde och bidrog till etisk stress bland personalen.
– Studien visar hur sårbar rehabiliteringsverksamheten kan vara när vården snabbt behöver ställa om. Många medarbetare beskriver att de behövde hantera osäkerhet, omprioriteringar och etiska dilemman samtidigt som de försökte ge patienterna så god rehabilitering som möjligt. Erfarenheterna från pandemin är viktiga för att stärka beredskapen inför framtida kriser, säger Maya Kylén, biträdande professor i hälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad och en av författarna till studien.
Studien visar också att deltagarna upplevde att patientsäkerheten påverkades, särskilt under pandemins första månader. Många uppgav att tillgången till personlig skyddsutrustning var begränsad och att riskbedömningar av arbetsmiljön inte alltid genomfördes i tillräcklig omfattning.
Samtidigt bidrog pandemin till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. Digitala möten och kontakter med patienter och anhöriga blev vanligare, och många såg möjligheter att använda digital teknik för att göra rehabiliteringen mer flexibel och tillgänglig även efter pandemin.
Resultaten belyser vikten av att inkludera rehabilitering i framtida krisberedskap, och att det finns ett behov av tydliga etiska riktlinjer, stöd till personal och strukturer för reflektion och återhämtning för att stödja personalens hälsa.
Studien genomfördes av Maya Kylén, Högskolan Kristianstad, Lena von Koch, Karolinska institutet, Magnus Zingmark, Umeå Universitet, Linnea McCarthy och Marie Elf, båda från Högskolan Dalarna.
Läs den vetenskapliga artikeln: Experiences, Challenges and Adaptations Among Stroke Rehabilitation Staff During the First and Second COVID‐19 Waves in Sweden—A National Survey.